Artboard 1
Materialforskningen och analysmetoder av Olivskog Saint-Rémy – Göteborgs konstmuseum

Malin Borin, konservator vid Göteborgs konstmuseum, berättar om det konservatoriska analysarbetet och den viktiga upptäckten och orsaken till den unika välbevarade koloriten i museets målning, Olivskog Saint-Rémy av Vincent van Gogh.

Tack vare internationell samverkan så kunde Olivskog Saint-Rémy undersökas med ett flertal analystekniker. Här kan du se några av teknikerna som använts och hur de har hjälpte oss att förstå Vincent van Gogh arbetsmetoder och vilka material han använde.

Röntgen

Röntgenstrålar skickas genom målningen, och täta material som hindrar strålarna att nå röntgenfilmen framstår som vita på bilden och gör att den inre strukturen blir synlig.

Röntgenbild av Olivskog, Saint-Rémy. Foto: Magnus Mårtensson, Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium.

 

I närbild syns trådarna i duken och hur de är vävda. Vissa trådar är tjockare än andra och det finns ojämnheter efter målardukens tillverkning.

Foto: Magnus Mårtensson, Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium.

 

Genom att låta en dator läsa av trådarna i målardukarna i röntgenbilder från hela serien olivskogar, så har forskare kunnat placeras ut verken i den ordning som Vincent van Gogh skar ut dem ur en viss rulle linneduk (Johnson, 2020).

 

SEM-EDS (Svepelektronmikroskopi med energidispersiv röntgenanalys)

SEM-EDS är en teknik för att kunna titta på material med mycket hög förstoring och för att kunna göra kemisk analys på olika delar i strukturen. Analystekniken har bidragit till att identifiera pigmenten i Vincent van Goghs färger.

Forskare Tom Sandström vid svepelektronmikroskopet på Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium.

 

Foto: Tom Sandström, Riksantikvarieämbetets Kulturarvslaboratorium.

 

Pigmentens kemiska sammansättning och kristallstruktur i fångade på bild.

µXRF (Röntgenfluorescens)

Med röntgenfluorescens görs grundämnesanalys genom att en röntgenstråle skickas mot färgskiktet och gör så att vissa grundämnen fluorescerar.

Målerikonservator Malin Borin och forskare Tom Sandström i arbete med µXRF. Foto: Hossein Sehatlou Göteborgs konstmuseum.

 

Energivärdena fångas upp av en detektor och i datorn går det sedan att utläsa vilka grundämnen som finns i en viss punkt. Utifrån det görs en bedömning av vilka pigment som finns i färgen.

Mikroskopering

Mycket små materialprover från färgskiktet gjöts in och slipades till tvärsnitt av färgskikten. Under mikroskop i hög förstoring avslöjas mikrostrukturer såsom till exempel pigmentkornens form och färg.

Foto: Kathrin Hinrichs Degerblad, Riksantikvarieämbetets Kulturarvslaboratorium.

 

Forskare Kathrin Hinrichs Degerblad på Riksantikvarieämbetet ser i mikroskop hur blekning har orsakat färgförändringar på ytan, och hur den lila originalfärgen är bevarad längre ner i färgskiktet.

Foto: Muriel Geldof, Cultural Heritage Laboratory Netherlands.

 

Ett tvärsnitt från målningens himmelsparti. Till höger, i större förstoring, ser vi gröna partiklar från ett pigment som heter Viridian och som visade sig vara det pigment som ger himlen sin bottenton.

UPLC- HRMS (Ultra-high Performance Liquid Chromatography – High Resolution Mass Spectrometry)

Vätskekromatografi är en separationsmetod för kemiska föreningar som i studien har använts för att påvisa molekylstrukturen hos de färgämnen som inte gått att identifiera med µXRF eller SEM-EDS.

Foto: Sanne Berbers, Cultural Heritage Laboratory Netherlands.

 

UPLC-HRMS apparaturen vid nederländska kulturarvslaboratoriet i Amsterdam. Ovan till höger ser vi ett referensprov som färgämnen från målningen jämförs med i kromatografen.

 

 

En viktig upptäckt som gjordes genom UPLC- HRMS var att det röda organiska pigment som Vincent van Gogh har använt i Olivskog Saint-Rémy innehåller det relativt stabila färgämnet alizarin. Detta är en del av orsaken till den välbevarade koloriten i målningen.

Multispektral reflektografi (VIS-NIR)

Multispektralskannern delar upp ljus som reflekteras från målningen i 32 olika våglängder inom ljusets spektra, och då kommer pigmenten i färgerna att antingen synas eller bli osynliga i de olika bilderna.

Foto: Hossein Sehatlou Göteborgs konstmuseum.

 

Multispektralutrustningen skannar av ytan på Olivskog. Saint-Rémy.

Foto: Marco Raffaelli och Alice Dal Fovo, CNR-INO Florence.

 

Bilden till höger är en digital montering av de svartvita bilderna från skannern, där varje våglängd sedan har försetts med en färg. Detta kallas ”false colour” och gör att vi kan följa utbredningen av ett visst pigment över målningens yta även om det bara med säkerhet har identifierats i en mikroskopisk punkt.

Malin Borin, konservator vid Göteborgs konstmuseum

Referenser tekniska analyser

Analytisk fotografering, inklusive röntgen, av Magnus Mårtensson (2019) Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium, Visby

Digitaliserad trådräkning av Johnson, Don H. (2020) TCR 2019-139, van Gogh’s “Olive” Paintings: Thread Count Results

Multispektral analys av Marco Raffaelli and Alice Dal Fovo (2019) National Institute of Optics – National Research Council (CNR-INO), Florence

Optisk mikroskopiering (OM) av Kathrin Hinrichs Degerblad (2019) Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium, Visby

Röntgenfluorescens (µXRF) och mikroskopiering (OM och SEM-EDS) av Tom Sandström (2019) Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium, Visby

Vätskekromatografi (UPLC-HMRS). svepelektronmikroskopiering (SEM-EDX) och Optisk mikroskopiering (OM) av Muriel Geldof och Sanne Berbers (2020). Van Gogh Olive Grove (F586), Göteborgs Konstmuseum, Göteborg. Investigation of the composition of ground and paint layers, with a focus on the organic red pigments. RCE Research Report No. 2019-139. Ministry of OCW, Cultural Heritage Agency of the Netherlands, Cultural Heritage Laboratory, Amsterdam.