Artboard 1
Om museet – Göteborgs konstmuseum

Välkommen till ett av norra Europas främsta museer för bildkonst

Med en internationellt uppmärksammad samling, ett gediget utställningsprogram, fördjupande forskning och ett brett utbud av pedagogiska aktiviteter är Göteborgs konstmuseum ett av norra Europas främsta museer för bildkonst.

Göteborgs konstmuseums samling omfattar främst västerländsk konst från 1400-tal till nutid med tyngdpunkt på Norden. Särskilt den del som innehåller nordisk konst från sekelskiftet 1900 är exceptionell i sitt slag.

Med utgångspunkt i en vidgad förståelse av vad ett konstmuseum kan vara både visar och förvärvar Göteborgs konstmuseum en bredd av visuella uttryck som inkluderar konst, barnboksbilder och tecknade serier. I såväl utställningar som nyförvärv finns ett starkt fokus på nordisk samtidskonst där verkets egenart, snarare än teknik, står i fokus.

Göteborgs konstmuseum vill förändra det sätt vi ser på och upplever konst genom att lyfta fram verk och konstnärer ur andra perspektiv än de förväntade för att vidga och problematisera den konsthistoriska berättelsen. Genom att i hängningen skapa dialog mellan nutida och äldre verk aktiveras och levandegörs samlingen för besökarna. Även i utställningsprogrammet korsbefruktas klassiker med nutida konst, det lokala med nationellt och internationellt. Med ett varierat utställningsprogram och en mångfald av förmedlande aktiviteter är Göteborgs konstmuseum en kulturell och social mötesplats för utbyte av kunskap och upplevelser.

 

Sveriges tredje största konstmuseum

Göteborgs konstmuseum är det tredje största konstmuseet i Sverige sett till antal verk i samlingen. Samlingen spänner över såväl äldre som modern och nutida konst. Göteborgs konstmuseum visar ett varierat utställningsprogram med en blandning av äldre och samtida konst, liksom av nordisk och internationell konst. Museet vill också visa samlingarna ur nya perspektiv och låta den samtida konsten gå i dialog med den äldre. Återkommande görs problematiserande utställningar där resultat från museets forskningsavdelning kommer allmänheten till del. Med ett brett utbud av pedagogiska aktiviteter förmedlas, fördjupas och problematiseras berättelser om konsten.

Utöver utställningar och ett urval av samlingen erbjuds ett brett program med familjeaktiviteter, föreläsningar, skapande verkstad och visningar. Göteborgs konstmuseum har omkring 250 000 besök om året från över hundra olika nationer. Museets tre stjärnor i Michelins Green Guide signalerar att det är värt en egen resa.

Tack vare museets forskningsavdelning har samarbetet med externa forskare och universitet intensifierats och gett betydande underlag för att lyfta fram relevanta frågor för museet i dess verksamhet. I museets skriftserie Skiascope publiceras forskning som belyser frågor kring museer, konstliv och konsthistorieskrivning.

 

Aktivt förmedlingsarbete med samlingen som utgångspunkt

Den aktuella presentationen av samlingen är en berättelse om konsten som fördjupas i den pedagogiska verksamheten. Med forskning tas ny kunskap om samlingen och museets historia fram, samtidigt som kritiska perspektiv på museet och konsthistorieskrivningen ges. Här granskas museala praktiker som representation, hängning, samlande, konstpedagogik och museiarkitektur och hur dessa bildar förutsättning för hur konsten visas och tas emot. Frågeställningar kring representation och normkritik är centrala i arbetet. Smakkonventioner, hierarkier och uteslutningsmekanismer, historiskt och idag, är något museet konsekvent arbetar med att medvetandegöra och problematisera.

Även i arbetet med tillfälliga utställningar är den betydande samlingen en ovärderlig resurs. Genom inlån av konstverk från andra museer och samlingar till utställningar, skapas nya sammanhang åt Göteborgs konstmuseums verk. Genom utlån möter museets verk en annan publik på andra orter. På detta sätt ingår Göteborgs konstmuseum i ett internationellt nätverk som gör det möjligt för museet att visa utställningar med exceptionella verk samtidigt som museets egna verk får ökad synlighet världen över.

I utställningsserien I dialog med samlingen har Göteborgs konstmuseum bjudit in konstnärer att göra ingrepp på olika platser i museet som kommentar till verk i den publika samlingen. Det är ytterligare ett sätt att ge kritiska perspektiv på och presentationer av samlingen på nya intresseväckande sätt. Bland annat genom dessa konstnärliga ingrepp låter Göteborgs konstmuseum olika röster få komma till tals och bidra med sina tolkningar och perspektiv för att utmana den etablerade konsthistoriska berättelsen.

I webbkatalogen Sök i samlingen kan besökare ta del av det som visas i museets olika delar men också en stor del av den konst som finns i magasin. Här ges fördjupning och referenser kring verken i samlingen för den som vill veta mer. I webbutställningar presenteras grupper av verk under olika teman för att ge inblick i nyförvärv liksom olika delar av samlingen.

 

Historik

Göteborgs konstmuseum har en föregångare i Konstavdelningen vid Göteborgs Museum i Ostindiska huset, det Ostindiska kompaniets tidigare byggnad där Göteborgs stadsmuseum nu är inrymt. Göteborgs Museum, som bildades 1861, hade förutom konst även naturhistoriska, historiska och etnografiska samlingar. Göteborgs Konstförening skänkte 1865 sin konstsamling till museet som främst bestod av så kallat Düsseldorfmåleri. Detta blev grunden för Göteborgs konstmuseums samling. En inköpsnämnd inrättades 1878 och landskapsmålaren Berndt Lindholm tillsattes samma år som intendent för konstsamlingen. Axel L Romdahl tillträdde 1906 och kom att stanna i fyrtio år. Med sina kontakter i Göteborgs förmögna borgerskap, såväl som i den internationella museivärlden, kom Romdahl att prägla konstmuseets tillblivelse och expansion under första halvan av 1900-talet.

Med den växande samlingen uppstod behov av större lokaler. Under förberedelserna inför Göteborgs 300-årsjubileum, utlystes 1916 en tävling om utformandet av Götaplatsen – ett nytt centrum för kultur med en stadsteater, ett konserthus, ett konstmuseum och en konsthall som monumental avslutning på paradgatan Kungsportsavenyen.

Konstmuseets byggnad, ritad av Arvid Bjerke och Sigfrid Ericson, uppfördes till Jubileumsutställningen 1923. Två år senare invigdes museet efter att interiörerna färdigställts och samlingen hängts på plats. Den högt placerade byggnaden har en monumental framtoning men är påfallande grund. Arkitekturen är influerad av den romerska antiken men knyter också an till svensk klassicism från 1920-talet. Den annars avskalade fasaden mot Götaplatsen bryts upp av sju höga valvbågar. Terrasseringar och trappor av huggen natursten utgör ett kraftfullt fundament till byggnaden som är murad i det för Göteborg så typiska gula teglet. Även interiören präglas av en återhållsam klassicism där de noggrant utvalda materialen och proportionerna spelar en avgörande roll.

Sedan invigningen 1925 har Göteborgs konstmuseum byggts ut vid två tillfällen. En flygel med utställningshall på östra sidan av den gamla byggnaden samt tre etager för den moderna samlingen på baksidan, färdigställdes 1968. I januari 1996 fick museet en ny entréhall och tillbyggnad som rymmer Hasselblad Center, museibutik och restaurang. Sedan dess finns konstnären Pål Svenssons grindar i järn framför entrédörrarna.

I maj 2017 blev Göteborgs konstmuseum utnämnd till byggnadsminne. Det innebär att byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som är så högt att den bedöms som ”synnerligen märkvärdig”. Byggnadsminnen skyddas av Kulturminneslagen och varje enskilt objekt har sina skyddsbestämmelser som beskriver vad som ska bevaras. På Göteborgs konstmuseum ska byggnadsminnesförklaringen bevara museets fasader och utställningsrummen. I motiveringen skriver Länsstyrelsen bland annat att ”byggnaden och dess mäktiga arkad har kommit att bli en ikonbyggnad med starkt symbolvärde för Göteborg”.

Unikt konstmuseum tack vare generösa donationer

Som ett centrum för industri, handel och företagande har Göteborg sedan 1800-talet präglats av ett flertal förmögna personer med starka samhällsintressen. Denna donationskultur har i hög grad gjort museet och dess ansedda samling möjlig.

Grosshandlaren Bengt Erland Dahlgren testamenterade 1876, förutom ett antal konstverk, även fondmedel om 250 000 kronor, som sedan dess utgör basen för konstmuseets inköpsmedel. Den samling som därefter byggdes upp, har till stor del tillkommit genom donationer från konstsamlare som Pontus och Göthilda Fürstenberg, Werner Lundqvist och Gustaf Werner.

Uppförandet av museibyggnaden möjliggjordes genom donationer, främst från bankdirektör Jonas Kjellberg som också berikat museets målerisamling med gåvor. 1942 bildades Föreningen Konstmuseets Vänner i Göteborg som sedan dess donerat ett stort antal betydande verk till museet. Museets andra vänförening, Barnboksbildens Vänner, har donerat omkring 2 000 barnboksillustrationer. Utöver större donatorer finns en rad privatpersoner som donerat enskilda verk genom åren. Osvald Arnulf-Olsson var en av stödjarna för tillbyggnaden 1968, men har också skänkt ett stort antal verk till samlingen.

Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur har upprepade gånger stött museet med generösa donationer, bland annat med bidrag till den nya entrén 1996 och med projektmedel för att bygga upp en forskningsavdelning vid museet 2008. Torsten Söderbergs Stiftelse finansierade en omfattande bok om museets samling 2014.

Göteborgs konstmuseum är en del av Kulturförvaltningen i Göteborgs Stad. Det innebär att museets verksamhetsplan svarar mot Kommunfullmäktiges mål och Kulturnämndens delmål.  Verksamheten är samfinansierad av Västra Götalandsregionen.

 

Årstryck

Sedan 2009 ger Göteborgs konstmuseum åter ut tryckta årsrapporter som berättar om museets verksamhet i text och bild. Bland annat beskrivs årets utställningar, omhängningar och forskningsprojekt. Dessutom presenteras samtliga nyförvärv med bild. Årstrycket är en forskningsunderstödjande dokumentation och ett materialiserat minne som underlättar museets arbete.

 

Ladda ner det senaste årstrycket här
downloadpdf
Årstryck 2022 Göteborgs konstmuseum

Toppbild: Fürstenbergska galleriet. Skulptur i förgrunden, Per Hasselberg, Grodan, 1890. Konstverk i bakgrunden Martina Müntzing, Farväl till en utsikt, 2019.