Föreläsningar, seminarier och samtal

Under 1500-talet var skräcken för den kommande undergången starkare än under någon annan epok i historien. Samtidigt betraktar vi ofta 1500-talet som den ”moderna tidens” begynnelse – som en tid då medeltidens religiösa världsbild började ge vika för ett nytt och mer vetenskapligt sätt att se på världen. I själva verket var 1500-talets värld en djupt religiös kultur – och dess undergångsskräck en viktig del av den moderna vetenskapens födelse.

Föreläsning med Håkan Håkansson docent i idé- och lärdomshistoria som främst forskar om 1500- och 1600-talens vetenskapliga och religiösa föreställningsvärld. Ett av de projekt som ligger till grund för utställningen Apokalyps är Håkan Håkanssons Religion och naturvetenskap i stormaktstidens Skandinavien.

Föreläsningen sker i samverkan med Folkuniversitetet.

Plats: Hörsalen.

Mänskligheten verkar ständigt fascinerad av världens och sin egen undergång. Men föreställningarna och bilderna av apokalypsen har skiftat genom historien. Vad säger apokalypsens bildspråk och föreställningsvärld om sin samtid, och om människan som lever i den? Hur kan vi förstå människans fascination för undergången, den gudomliga bestraffningen och döden? Och vad säger detta om vårt inre liv?

I panelsamtalet deltar teologiprofessorn Jayne Svenungsson som är forskningsledare för projektet “At the End of the World” vid Lunds Universitet, vilket studerar apokalypsens bilder i historia och nutid, samt Johannes Nordholm, psykolog och konstpedagog, initierad i både konsthistoria och psykoanalys. Medverkar gör även Kristoffer Arvidsson, curator för utställningen “Apokalyps. Från yttersta domen till klimathot”. Samtalet modereras av Rasmus Fogelmark, psykolog och styrelseledamot i Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.

Samtalet sker i samverkan med Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.< Bild: Hannaleena Heiska, Finland f. 1973, Rachael #3 ur serien All those moments will be lost in time, like tears in rain, 2012.

Vad kan vi lära oss av zombien och monster för att förstå vår värld och rusta oss för framtidens kriser? En hel del faktiskt! Och kanske framför allt vad vi inte ska göra. 

Monster har alltid fascinerat människan. Idag är zombien ett av de allra mest populära monstren. Den finns överallt från barnkultur, via skräcken in i de mest populära mainstream TV-serierna. Zombien är helt enkelt ett monster för vår tid. De representerar apokalypsen, det totala sammanbrottet. Men det är också utmärkt att använda som metafor för samhällskriser. Hur kan vi bäst förbereda oss? Vilka egenskaper, kunskaper och förmågor är viktiga för att kunna hantera stora samhälleliga störningar. Det får du lära dig i den här spännande föreläsningen. 

Herman Geijer är författare och folkbildare. Han har skrivit fler böckerna ”Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen” (2014), ”Överlev katastrofen – tolv sätt att klara dig” (2017), barnboken ”Bli en zombieöverlevnadsexpert” (2019), ”Monstersamhället – från förnekelse till framtid” (2022) och zombienovellen "Jakten på död oktober" (2024). Geijer blev vald till lyssnarnas sommarvärd 2015 och har hållit flera hundra föreläsningar runt om i landet.

Plats: Hörsalen
Entré: Föreläsningen ingår i entrébiljetten. Dagsbiljett 70 kr. Museikort 120/140 kr. Fri entré för studenter (uppvisande studentlegitimation) och ungdom under 20 år. Begränsat antal platser.

Alla platser till aktiviteten finns tillgängliga att reservera kostnadsfritt. Scrolla upp för mer information och bokning.

Foto: Jan-Åke Eriksson.

Kan hjärnan påverkas av en konstupplevelse? Vissa konstverk väcker minnen till liv, andra får känslorna att svalla och en del kan få oss att börja tänka på helt nya sätt. Med utgångspunkt i tre konstverk möts vi i ett samtal om konsthistorisk bakgrund och effekter av konstupplevelse.

Patrik Steorn, museichef och Gunnar Bjursell, professor emeritus utgår ifrån konstverk i samlingen, såsom Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström, Peder Severin Krøyer, Hipp, hipp, hurra! Konstnärsfest på Skagen, samt Akrobatfamiljen av Pablo Picasso. Samtalet ger en inblick i hur konst och kultur påverkar vår hälsa.

Välkomna!

Gunnar Bjursell professor emeritus har tidigare forskat kring geners betydelse för folksjukdomar, såsom cancer och åderförkalkning. Under de senaste femton åren har han engagerat sig i det framväxande forskningsfältet kring kultur, hjärna och hälsa. Patrik Steorn är docent i konstvetenskap har forskat om mode samt varit en av de tävlande i SVT:s frågesportprogram Kulturfrågan Kontrapunkt.

I samverkan med Göteborgs konstmuseums vänförening.

Plats: Hörsalen
Entré: Föreläsningen ingår i entrébiljetten. Dagsbiljett 70 kr. Museikort 120/140 kr. Fri entré för studenter (uppvisande studentlegitimation) och ungdom under 20 år. Begränsat antal platser.

Alla platser till aktiviteten finns tillgängliga att reservera kostnadsfritt. Scrolla upp för mer information och bokning.

Bild: Gustaf Cederström, Karl XII:s likfärd, 1878, Göteborgs konstmuseum.