Från ljusfyllt friluftsmåleri i Paris till nordiskt vemod
Under 1890-talet återvände många nordiska konstnärer hem efter att ha tillbringat tid i Frankrike och framför allt Paris. Konstnärerna hade där tagit intryck av realismen, impressionismen och den moderna staden. Vid återvändandet sökte många av dem sig till ett mer personligt uttryck. En nationell identitet kopplades till folkkulturen. Flera av konstnärerna närmade sig symbolismens uttryck. Det fanns ett intresse för människans inre liv och till mystiken i den nordiska naturen. Landskapen återgavs ofta i kvällsljus, såväl dunkla vinterlandskap som vemodiga sommarnätter.
Här visas verk av Anders Zorn, men även av konstnärer som Anselm Schultzberg och Gottfrid Kallstenius vars motivvärld ofta kretsade kring stämningsfulla landskap i kvällssol. Både Charlotte Wahlströms och Anna Bobergs konstnärskap knyter även an till det tidiga 1900-talets intresse för esoterism och naturmystik. Där suggestiva och visionära landskapsmotiv spelade en central roll. I Karl Nordströms och Eugene Janssons måleri skildras staden – folktom, mystisk och i ett stämningsfyllt blått skimmer.
I rummet ryms också själfulla porträtt med ett symbolistiskt uttryck. Verk av konstnärer som Gerhard Henning, Ejnar Nielsen, Hanna Pauli och Hildegard Thorell visas intill Edvard Munchs känsloladdade verk, vilka ofta utforskar existentiella frågor.
