Kanske har du hört talas om den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault och hans bok Övervakning och straff? Många har av den inspirerats till att studera olika aspekter av det moderna övervakningssamhället. Övervakning framstår som ett av det moderna samhällssystemets främsta verktyg för maktutövning, kontroll och ofrihet. Klas Grinell läser Kevin Kellys bok om att förstå vilka teknologiska krafter som kommer att forma vår framtid.
Hur annorlunda är den digitala moderniteten? Kommer digitaliteten ersätta moderniteten? Det är väl för stora frågor för denna blogg. Det är vanskligt att tala om framtiden, och många som utifrån Foucault utropade det postmodernas ankomst har sett sina förutsägelser fallera. Vilket ändå inte får leda till att vi undviker att fundera över de stora utvecklingslinjerna.
I denna bloggpost tänkte jag försöka hålla mig till ’övervakningens’ betydelse för goda digitala relationer. Utifrån det ovantecknade sammanhanget låter det märkligt att tala om övervakning som en förutsättning för goda relationer. Kanske är det just därför värt att testa.
Att förstå framtiden
Ett brett och läsvänligt försök att kartlägga digitalitetens grunddimensioner är Kevin Kellys bok The Inevitable: Understanding the 12 technological forces that will shape our future från 2016. Kelly, som anses ha förutspått internetrevolutionen och bland annat varit redaktör för tidskriften Wired, lyckas koppla samman breda samhällsperspektiv med konkret teknisk utveckling och därmed tydliggöra en möjlig framtid. Just övervakningen eller spårning är i och för sig bara en av de 12 krafter Kelly menar kommer forma vår framtid. Digitalitet innebär framför allt ökad tillgång, kopiering, sammanlänkning, delning, registrering och mixning av resurser. Det kommer att i grunden väva samman samhället och möjliggöra nya sätt att lösa problem. För att kunna optimera det digitala flödandet, delandet, filtrerandet, mixandet och interagerandet spåras och utvärderas all aktivitet automatiskt.
Tjänster som Blocket, Uber, eBay, liksom alternativa delningssiter, fungerar tack vare att köpares och säljares beteende övervakas och betygssätt. Det är inte så olikt hur dygd och heder byggts upp i traditionella samhällen. Om den som ansågs trovärdig bröt sitt ord skulle det sänka hens sociala status. Att ha ett gott rykte har alltid varit en nyckel till framgång. Länge levde de flesta människor i små byar eller stadsdelar där de hade väldigt nära koll på varandra. Den anonymitet som upplevs som hotad är på många sätt en modern företeelse. I så måtto är digitaliteten en slags global by, på gott och ont.
I digitaliteten är vi på ett sätt samtidigt alltid nyinflyttade. Var 18:e månad fördubblas den mängd information mänskligheten har genererat, och den nya informationen är digital. En stor del av denna information skapas för att tolka och hålla ordning på insamlad information. I många sammanhang görs en skillnad mellan data och metadata – mellan det som samlats in och all den information som används för att beskriva och tolka det som samlats in. Vi blir aldrig riktigt hemma i digitalitetens ständigt skiftande miljöer.
Sökmotorer och höstackar
Utan sökmotorer av olika slags skulle vi inte kunna återfinna det som en gång sparats. Visst är det fantastiskt att det finns miljontals digitaliserade konstverk fritt tillgängliga på nätet. Men om vi inte kunde göra riktade sökningar skulle det vara nästan omöjligt att finna ett specifikt verk. Det bästa stället att gömma en nål är inte i en höstack utan i en låda med nålar.
För att kunna navigera i den allt större informationsmängden behövs artificiell intelligens som med kännedom om våra behov, intressen och vanor enkelt kan hämta fram det vi kan ha nytta eller glädje av. I stället för att var och en själv ska veta vilka konstverk hen vill se kan digitala verktyg göra riktade urval. Funktionaliteten i den slags AI är emellertid beroende av tillgång till relevant data om både konstverken och betraktaren.
Information, övervakning och relationer
Digitaliteten möjliggör en resurseffektiv delningsekonomi likväl som ett totalt övervakningssamhälle. Många av de digitala fördelarna kräver att vi är beredda att bli registrerade och därigenom ge öppen tillgång till våra vanor.
Det är inte så konstigt. En relation blir ofta bättre om parterna har kännedom om och är uppmärksamma på varandras behov, begär, intressen och begränsningar. Sökmotorer, webbläsare, sociala medier, telefonbolag, kreditkortsföretag, nätbutiker och skattemyndigheter samlar in mängder av information om våra beteenden för att kunna skräddarsy sina erbjudanden. Det är inte alltid menat att främja vår utveckling till bättre människor. När vi slösurfar och lite ogenomtänkt tittar, läser och klickar på länkar tränar vi olika AI och därmed hela digitalitetens funktionalitet.
Eftersom varje steg övervakas lär sig alla inblandade verktyg vad som fungerar och inte; när vi får vad vi vill ha – och inte. Vi är i allt mindre grad uppkopplade på nätet, vi är själva nätet. Var och en av oss tillsammans med våra olika digitala enheter. Vilket också innebär att alla relationer har digitala dimensioner som beror av att våra rörelsemönster övervakas och blir till information. Om bara kommersiella aktörer använder denna slags information för att nå fram kan museer få svårt att bygga starka digitala relationer.
De som ska erbjuda förutsättningar för medborgarnas bildning och välbefinnande måste kanske också de ta hjälp av den informationshämtning som finns för att nå fram med sitt innehåll? Kelly menar att filtreringen av det tillgängliga ofantliga överflödet av all världens konst, musik och kultur kommer att bli alltmer beroende av individuellt anpassad artificiell intelligens. Ändå har lärare, museikuratorer och andra experter fortfarande en viktig roll att spela för att sätta samman upplevelser som är större än de enskilda beståndsdelarna.
Kelly hävdar bestämt att varje försök att stoppa de grundläggande krafterna är dömt att misslyckas. Däremot är dessa just grundläggande och deras konkreta uttryck beror av vårt bruk av dem. Digitala relationer spåras och övervakas. Frågan är vilka relationer till medmänniskor, konst och kultur den insamlade informationen ska möjliggöra, och hur vi kan realisera de digitala krafternas goda potentialer?
Under 2022 arbetar Göteborgs museer och konsthall med ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att förstärka den digitala museiupplevelsen. Läs mer om projektet här.
Klas Grinell, utvecklingsledare, Göteborgs museer och konsthall