GKM_logo
Forskning – Göteborgs konstmuseum

Berika konstupplevelsen med kunskap

Fördjupad kunskap kan berika konstupplevelsen – vet vi mer ser vi också mer. Att ta fram ny kunskap och förmedla den är därför en integrerad del av museernas arbete. Vid sidan av att samla och bevara konst förmedlar Göteborgs konstmuseum konsten på olika sätt. Forskning är en sådan förmedling där bland annat konsthistoriska aspekter belyses.

Genom att studera konsten ur olika perspektiv kan den förmås tala till oss på nya sätt och berätta något både om sin egen tid och om oss som betraktar den idag. Men inte bara konsten utan även konstmuseet har en historia värd att reflektera kring. Förståelsen av konst påverkas i hög grad av de sammanhang den visas i. Därför är det angeläget att studera konstens ramverk och institutioner för att se hur dessa historiskt understött olika sätt att se på konst. Det handlar inte minst om konstmuseerna med deras skiftande samlingsinriktning, hängningsideologi, arkitektur och pedagogik. Med ett kritiskt perspektiv på museala praktiker nås en större medvetenhet om konstmuseernas plats i kulturen och samhället, om hur urvalsprinciper och skiftande ideologier ligger till grund för vilken konst vi möter i museer och hur den visas.

 

Forskningsprojekt vid Göteborgs konstmuseum

Göteborgs konstmuseum bedriver forskning i fristående projekt men också i anslutning till särskilda utställningar och som fördjupning kring museets samling. Forskningsprojekten involverar museets forskare och externa forskare från Sverige eller utlandet. Ett flertal projekt har tagit form av större tvärdisciplinära samarbeten som exempelvis involverat konstvetare, filmvetare och historiker. I vissa projekt medverkar även museets intendenter, exempelvis i anslutning till utställningar vid museet. Karaktären på projekten varierar från konsthistoriska eller museologiska undersökningar, det vill säga kritiska perspektiv på museets historia och samling, till tvärvetenskapliga projekt som behandlar aktuella teman inom fältet visuell kultur, det vill säga med ett bredare bildbegrepp utöver enbart konst. Ofta förenas dessa perspektiv och angreppssätt i ett och samma projekt.

Skiascope är Göteborgs konstmuseums skriftserie som ges ut av forskningsavdelningen. I Skiascope publiceras forskningsprojekt med olika teman som rör konst och museer, ofta med medverkan av externa forskare. Skiascope är tvåspråkig, med texter på svenska och engelska. Namnet är hämtat från ett instrument som den inflytelserike museimannen Benjamin Ives Gilman utvecklade i början av 1900-talet för att ge betraktaren möjlighet att fokusera på konsten i de, enligt upphovsmannen, ofta alltför stora och tätt hängda museisalarna. Denna skriftseries ledstjärna är just fokusering. Liksom Gilmans instrument vill vi bidra till att rama in, lyfta fram och intensivt studera frågor som vi ser som betydelsefulla. Det kan vara enskilda verk, konstnärskap eller tidsperioder.

I det första numret av Skiascope redovisas en undersökning av hängnings- och utställningshistorik under titeln Hängda och utställda (2009). Här ställdes frågor som: Hur har konsten hängts på museer genom historien, och hur avspeglar olika hängningspraktiker föreställningar om konst? Hängningar är ett område som spelar stor roll för vår förståelse av konst. Trots detta har det saknats forskning på området och denna undersökning är därför en pionjärinsats i Sverige.

Nummer 2–3 av Skiascope behandlar Göteborgs konstliv 1960–2000 utifrån olika infallsvinklar med nedslag i avantgardism, en lokal måleritradition, feminism, postmodernism och relationell estetik. Ett par projekt har fokuserat på aktuella konstmuseala frågor: Skiascope 4 om konstpedagogik, Skiascope 5 om konstmuseisamlingar och Skiascope 7 om konstmuseiarkitektur.

Utställnings- och forskningsprojektet En målad historia. Svenskt historiemåleri under 1800-talet behandlade frågor kring bilders retorik inom historieframställning i såväl 1800-talets historiemåleri som i 1900-talets krigsfotografi. Projektet redovisades i en utställning och en utställningskatalog. Samtidigt utgavs en studie av hur föreställningar om svenskhet skapats och förmedlats i visuell kultur, från Carl Larssons akvareller till tv-serien Hammarkullen i det sjätte numret av Skiascope med tema Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur.

I Gränslöst. 1700-tal speglat i nuet, en utställning och ett forskningsprojekt redovisat i Skiascope 8, ställdes nutida visuella uttryck i produktiv relation till uttryck från 1700-talet, med exempel från såväl konst som mode och konsthantverk. Projektet fokuserade på hur en rad gränser omförhandlas under 1700-talet och idag, exempelvis kring könsroller och synen på naturen.

 

Ta del av forskningsresultaten

Forskningen vid Göteborgs konstmuseum riktar sig till både allmänhet och vetenskapssamhälle. Forskningsresultaten tillgängliggörs genom publikationer, utställningar, konferenser, föredrag samt här på hemsidan. I museets skriftserie Skiascope publiceras regelbundet forskningsprojekt på teman knutna till museer, konsthistoria och Göteborgs konstliv. Samtliga publikationer i skriftserien finns tillgängliga som nedladdningsbara pdf-filer här på vår hemsida. Vid sidan av Skiascope, medverkar forskningsavdelningen i produktionen av forskningsbaserade kataloger och böcker som anknyter till samlingen eller utställningar vid museet.

I museets årstryck, som även det finns att ladda ner på hemsidan, dokumenteras museets verksamhet i en forskningsunderstödjande publikation. Grundforskning kring samlingen tillgängliggörs genom webbkatalogen Sök i samlingen, där besökare kan söka efter konstnärer och verk. Förutom bilder på verk ur samlingen och basala faktauppgifter, hittar du också texter, utställningshistorik och litteraturreferenser till många verk.

Forskningsavdelningen instiftades 2008 med finansiellt stöd under tre år av Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. Avsikten var att bygga upp ett dynamiskt forskningscentrum i samarbete med det omgivande vetenskapssamhället för att bedriva forskning om och kring museets samlingar. Det handlar bland annat om att undersöka och granska samlingarna, fördjupa kunskaperna om Göteborgs konstliv och berika utställningsverksamheten med fördjupande studier och kritiska perspektiv. Efter projektets slut har forskningen vid Göteborgs konstmuseum permanentats.

 

KONTAKT
För frågor kring forskning kontakta  forskningsledare Kristoffer Arvidsson
Telefon: 031-368 35 29
Mejl:  kristoffer.arvidsson@kultur.goteborg.se

Bildtext: Erró, Utan titel (beskuren), 1993, Göteborgs konstmuseum
Se verket i sin helhet här

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng