Kan digitala topografier vara ett verktyg för att fördjupa relationen till en plats historia? Kyra Schulman från University of Chicago har arbetat fram en webbplats för digitalisering av judiska minnen som kan fungera som en plats för läkande kring ett av Europas allra svåraste historiska minnen.
På konferensen A Jewish Europe, som avhölls i Göteborg 3-5 maj, deltog bland andra Kyra Schulman från University of Chicago med en presentation om sitt arbete med digitaliseringen av judiska minnen kring den polska staden Łomza. Hon talade om minnesplatser och möjligheterna med digitala topografier. Ett av målen med det arbete hon presenterade är att skapa en webplats där många olika minnen kan lagras och hur presentationen kan erbjuda möjligheter till olika och successivt fördjupade relationer till platsens historia. Enklast sagt har hon arbetat fram webbplatsen counterfeitpoles.com
Namnet och utgångspunkten kommer från boken The counterfeit Poles: A story of Survival under Nazi occupation av Nathan Drew (Nachman Podruznik). Boken beskriver Nathans/Nachmans liv under sovjetisk och tysk ockupation. I boken beskrivs den tyska ockupationen av Polen och inrättandet av det judiska ghettot i stade Łomza och hur Nathan/Nachman lyckades fly och sedan leva som en ’falsk’ polack i Warszawa, innan han flydde vidare till USA och där bytte namn till Nathan Drew.
Förutom sina egna minnen upptecknar Nathan i sina memoarer alla namn han kan minnas på judar han stötte på under Förintelsen i Polen. I många fall är detta de enda spår som finns av dessa offer för förintelse.
Det digitala projektet har handlat om att försöka både spåra och upprätta minnet över alla dem som han nämner. På webbplatsen counterfeitpoles.com finns familjeträd, kronologier, arkiv och kartor över såväl Łomza som Warszawa. Dessa är också kopplade till varandra genom en interaktiv karta där information och berättelser kopplade till specifika adresser och personer finns inbäddad och möjlig att klicka upp via kartan.
Tidslager och minnen
Målet har varit att skapa en digital topografi som kan rymma flerfaldiga minnen och tidslager. Såväl samtida invånare i Łomza och Warszawa som amerikanska släktingar till Drew har varit delaktiga, och tanken är att skapa relationer mellan det judiska Polen, Förintelsen och polska såväl som amerikanska skolbarn. Från det amerikanska perspektivet (varifrån också finansieringen kommit) har huvudmålet ganska tydligt varit att upprätta förintelseoffrens minne och återge dem en plats i historien och staden. I det lokala polska samhället har det snarare handlat om att tala om behovet av tolerans och öppenhet för minoriteters rättigheter. Projektet använder därmed samma digitala topografi för att tala till två väldigt olika politiska miljöer och låta två skilda grupper vara delaktiga. Ett sätt att lösa detta är att låta texterna på engelska och polska tidvis skilja sig från varandra. Det är nämligen viktigt att ta hänsyn såväl till offrens behov av upprättelse som de samtida invånarnas behov av att förstå och uttrycka värdet av tolerans.
Genom att lägga kartor från olika tidsepoker på varandra undviker den digitala topografin att ta ställning för en specifik tidpunkt som berättelsens början. Gatunamn, gränsdragningar och befolkningssammansättning överlagras därmed. Att utgå från en samtida karta över staden hade varit att implicit acceptera de övergrepp som givit staden dess nuvarande form, samtidigt som valet av en förkrigstida karta hade låst historien vid den specifika tidpunkten. Nu utmanar den digitala topografin istället varje försök att berätta en ensidig historia och möjliggör istället enskilda, motstridiga eller separata minnen och historier att samexistera i olika men överlagrade tidsutsnitt.
Fördjupade relationer
Det geografiska informationssystemet (GIS) bakom kartan gör det också enkelt att vartefter arbetet med att lokalisera personer och berättelser fortskrider lägga till dessa på kartan. Samtidigt både kan och tvingas varje besökare att själv välja vilka punkter den fördjupar sig i och därmed vilken historia den berättar. Det gör det i och för sig möjligt att ganska exklusivt fokusera på information som stärker den egna berättelsen. Samtidigt är alla de andra datapunkterna synliga, tillsammans med stadens skiftande gatunamn och utseenden.
De pedagoger som använder webbplatsen kan skräddarsy lektionerna för varje specifik grupp och anpassa exponeringen av potentiellt utmanande information för att skapa bästa möjliga läroprocess. Den digitala topografin fungerar alltså som ett slags gränssnitt där arkiverad information ständigt lyfts fram på nya sätt och infogas i nya berättelser, utan att vare sig fokusera eller dölja de dödliga konflikter som format staden och dess befolkning.
På så sätt kan den digitala miljön kanske vara ett redskap för läkandet av väldigt trasiga relationer, genom att erbjuda användarna möjlighet att fördjupa sin relation till det presenterade materialet i en takt som möjliggör förändring och ökad förståelse. Conterfeitpoles.com är ett intressant och inspirerande exempel, kring ett av Europas allra svåraste historiska minnen.
Under 2022 arbetar Göteborgs museer och konsthall med ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att förstärka den digitala museiupplevelsen. Läs mer om projektet här.
Klas Grinell, utvecklingsledare vid Göteborgs museer och konsthall, samt föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet.