Att skapa mening genom interpretation – Göteborgs konstmuseum

Interpretation är en metod för att skapa mening vid förmedling av natur- och kulturupplevelser. Men hur fungerar interpretation ur ett digitalt perspektiv för att levandegöra verk, föremål och platser? Johan Lindblom, digital kommunikatör, reflekterar över den digitala dimensionen av interpretation tillsammans med Jessica Bergström, utvecklare på med fokus på kulturarv.

Interpretation är ett begrepp som det pratas alltmer om inom kulturarvsförmedling. Det handlar om att skapa förståelse och anknytningar till en historisk plats eller objekt. Det går relativt enkelt att översätta till de relationer vi har undersökt och diskuterat i det här projektet kring förstärkta digitala upplevelser av konst och kultur. Ambitionen är att skapa en kommunikation i ögonhöjd med publiken och förhoppningsvis erbjuda ett slags meningsskapande perspektiv på en plats, ett verk eller ett objekt. Genom att erbjuda tolkningar, perspektiv och utgångspunkter för att uppleva ett verk kan vi bidra till att väcka intresse för exempelvis en oljemålning, ett konstnärskap eller en epok.

I vårt projekt kring digitala relationer har vi i flera artiklar försökt belysa begreppet resonans – en beröring som skapar en djupare mening och som vid ett givet tillfälle kan förändra oss som människor. Som när vi i tillstånd av förundran hör ett musikstycke som verkar tala till oss från en djupare dimension, upplever närmast epifaniska känslor för en dikt eller ett konstverk. Kort sagt – ögonblick av öppenhet och samklang som gör livet värt att leva. Men i motsats till begreppet interpretation kan resonans inte kontrolleras, även om vi hoppas kunna skapa goda förutsättningar för det. Interpretation handlar snarare om en gemensam läroprocess – där en pedagog eller guide presenterar olika idéer, teman eller utgångspunkter med syfte att skapa engagemang och reflektioner kring det specifika kulturarvet.

Att levandegöra kulturarvet

Interpretation introducerades som en metod på 1950-talet i amerikanska nationalparker med den pedagogiska utgångspunkten att om vi vet och känner något för en plats så fördjupas relationen och viljan att bevara exempelvis en hotad miljö. Idén är snarare att skapa intresse och stimulera till lärande, snarare än att presentera en uppställning faktauppgifter (Lex grundskolans nötande av årtalen i regentlängden).

Modern interpretation försöker också skapa engagemang för en plats eller ämne genom att väva in besökarnas egna erfarenheter och intressen och på så vis uppmuntra till reflektioner och delade upplevelser för att levandegöra platsen eller föremålet. För att underlätta förståelsen av kulturarvet kan det vara effektivt att arbeta tematiskt med förmedling. Inom interpretation ska ett tema förstås som ett slags meningsbärande berättelse.

– Att arbeta med interpretation som metod hjälper oss att hitta tydliga teman och skapa en röd tråd, både för oss själva och våra besökare. Samma plats och samma föremål (eller fenomen som vi pratar om inom interpretation) kan berätta många olika historier. Möjligheterna är oändliga! Men det gäller att få det att hänga ihop på ett sätt som berör människor och hjälper dem att skapa sin egen relation till platsen eller fenomenen. En god interpretation hjälper våra besökare att reflektera kring ett tema på ett djupare plan, bortom ”det här var ju intressant”. Interpretation kan också hjälpa oss att skapa engagemang och dialog med våra besökare. Genom att främja samtal och reflektion kan vi lära oss av och ta in nya perspektiv från våra besökare och på så vis bli relevanta för fler, berättar Jessica Bergström, utvecklare på Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen, som är certifierad Interpretative Guide and Planner.

Jessica Bergström är utvecklare på Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen.

Transmediala perspektiv

En modell för att skapa effektiva förutsättningar för interpretation och meningsskapande verksamheter är att formulera ett antal frågeställningar:

Vad är det som ska upplevas?
Vilka är det som ska uppleva det?
Vilket är mediet för upplevelsen?

När vi har en tydlig idé kring svaren på de frågorna så behöver vi fundera på hur vi länkar upp en upplevelse som är anpassad efter ämnet.

Interpretation används främst inom plats- och destinationsutveckling för natur- och kulturarvsmiljöer. Men då vi i princip ständigt är uppkopplade mot internet innebär det att interpretationsmetodik också behöver ha transmediala perspektiv. Besökare kommer vilja använda sina mobiler för att fota och filma och kanske även dela med sig av sina upplevelser i digitala medier. Interpretation bygger på en helhetsupplevelse där autenticiteten är viktig och där den digitala kommunikationen kan agera som en förstärkare innan, under och efter besöket.

Fokus på helhetsupplevelsen

Att uppmuntra till kunskapande och reflekterande är också viktiga perspektiv för digital förmedling och relationsskapande mellan ett verk och publiken.

– Digitala medier kan i allra högsta grad användas även inom interpretation. Eftersom interpretation har sitt ursprung i det pedagogiska arbetet i nationalparker är det ofta guidesituationen man tänker på i första hand, med en fysisk person som guide på plats. Men interpretation är mycket mer än så. När vi gör en interpretativ plan för ett besöksmål tar vi ett helhetsgrepp om kommunikationen kring platsen. En sådan plan kan innehålla allt från marknadsföring till skyltar, guidade turer, audioguider, AR-upplevelser och evenemang på platsen. Vi börjar med att identifiera vilka fenomen som finns på platsen och hur de berättelser de bär på hänger samman i ett tydligt tema. Sedan gäller det att inventera vilka resurser vi har i form av bland annat ekonomi, personella resurser och kompetens, innan vi väljer vilket medium vi ska använda för att förmedla berättelserna. I många fall behövs flera olika sätt att kommunicera med besökarna. Ofta är möjligheten att ha guider på plats begränsad och då är det en klar fördel att kunna komplettera med exempelvis skyltar och digitala guider. Interpretation kan med andra ord lära oss att börja med att hitta berättelserna och sedan välja medium för att förmedla dem. Fenomenen och besökarnas egen förstahandsupplevelse och tolkning av dem bör stå i centrum, berättar Jessica vidare.

Något vi kan lära oss av interpretation är med andra ord att arbeta mer tematiskt kring ett fenomen. Inom interpretation ska ett tema förstås som ett slags meningsbärande berättelse. För att skapa en digital förmedling som bygger relationer och skapar engagemang är det effektivt att hitta relevanta teman som våra målgrupper kan förstå och relatera till. Tillsammans bildar de ett slags byggstenar för att skapa en starkare helhetsupplevelse för våra besökare.

Det finns flera insikter inom interpretation som är värda att fundera vidare kring och utveckla till digital förmedling med fokus på relationella perspektiv. Läs gärna mer om projektet för Digitala relationer här.

Jessica Bergström är utvecklare på Förvaltningen för kulturutveckling, Västra Götalandsregionen, där hon arbetar med att driva och utveckla samverkansplattformen Prisma Västra Götaland. I detta ingår att stötta och utveckla besöksmål, framför allt sådana som drivs ideellt, inom kulturarvsområdet i Västra Götaland. Hon har gått utbildningarna Certified Interpretive Guide och Certified Interpretive Planner inom den internationella organisationen Interpret Europe samt medverkat till att ta fram kursen ”Från guidning till upplevelse” som vänder sig till alla som vill bli bättre på att guida på ett sätt som engagerar.

Johan Lindblom är digital kommunikatör på Göteborgs museer och konsthall.

Lästips

Toppbild: Eugene Golovesov