Grafik som samlarobjekt, massmedium och skrytverk
14 mars – 16 augusti 2020
Under våren och sommaren 2020 visades en samlingsutställning på Göteborgs konstmuseum som presenterade grafiska blad av äldre mästare från 1400-, 1500- och 1600-talen och deras omvälvande bildvärld. Utställningen gav en inblick i den europeiska massmedians födelse parallellt med en diskussion kring hur konstverk tar plats i konsthistorien, samt vilka motivval som grafiken möjliggjorde. Presentationen gav även en fördjupad blick på Göteborgs konstmuseums samling av grafiska blad och vilka avtryck enskilda samlare har gjort genom åren.
I slutet av 1400-talet revolutionerade tryckpressen informationsspridningen i Europa. Nyheter och trender kunde färdas snabbare. Det nya mediet användes bland annat av kyrkan och kungahus för att sprida sina budskap. Alternativa åsikter och vetenskapliga rön fick också möjlighet att nå ut till fler.
Med hjälp av de grafiska teknikerna fördes bilder av aktuella händelser vidare, såsom krig och kröningar. Bilden, som tidigare främst kunnat beskådas i kyrkor, kom plötsligt närmare folket genom att den förmedlades på papper. Med en större spridning ökade kunskapen om skickliga grafiker, som därmed nådde ett bredare kändisskap.
Nya tekniker – nya möjligheter
De nya teknikerna öppnade även för motiv som sällan sågs i måleriet. Då grafik inte var beställningsverk i lika hög grad som inom måleriet kunde konstnärerna slå an ett mer personligt tilltal och en bredare publik fick ta del av spelkort, folkliga scener och exotiska djur.
I utställningen visades ikoniska verk av tungviktare som Albrecht Dürer (1471–1528), Lucas van Leyden (1494–1533) och Marcantionio Raimondi (1475–1534) sida vid sida med mästare som inte var lika välkända. Några av höjdpunkterna var Mäster ES (verksam ca 1450–1467) Kristi födelse från omkring år 1450 som räknas till ett av de tidigaste grafiska bladen i europeisk historia och Battista Francos (ca 1510–1561) Sankt Hieronymus, ett av de till storlek största bladen från 1500-talet.
Dolda skatter
Utställningen omfattade ett hundratal verk ur Göteborgs konstmuseums stora samling av konst på papper. Museet har sällan möjlighet att visa konst på papper med anledning av verkens ljuskänslighet och av utrymmesskäl. I Tryckt gavs publiken en unik chans att ta del av ett stort urval av den ofta dolda konstskatten.
Göteborgs konstmuseums samling omfattar drygt 70 000 verk från sju århundraden, varav samlingen av konst på papper består av närmare 61 000 akvareller, teckningar och grafiska blad.
Toppbild: Agostino Musi, Marcantonio Raimondi, Häxprocession, ca 1520-1527,
Göteborgs konstmuseum.
Introduktionsfilm till Tryckt
Konserveringen av grafiska verk
Fördjupningar
Hypnotiska skrytverk och överförfriskade bönder
Läs mer om Tryckt i en intervju med Kalle Väljemark, föremålsregistrator och projektledare, som berättar om utställningens verk som sällan eller till och med aldrig visats tidigare ur museets stora samling av konst på papper.
Tryckt som webbutställning
Välkommen att botanisera bland samtliga 115 verk som ingår i Tryckt som en webbutställning.
Skiascope 5 - om konst på papper
Vad gör museerna med sina samlingar och vad gör samlingarna med museerna? I det femte numret av museets publikation Skiascope finns en artikel om museets samling av konst på papper som relaterar till utställningen Tryckt.
Nedslag i utställningen
Saturnus av Hans Sebald Beham (1500-1555)
Apokalypsens fyra ryttare av Albrecht Dürer (1471–1528)
Nedslag i Student vid bord i ljussken av Rembrandt van Rijn (1606-1669)
Nedslag i Mjölkflickan av Lucas van Leyden (1494-1533)