Göteborgs stadsbibliotek tipsar om läsvärda romaner
För att närma oss mellankrigstiden i känsla och stämning bad vi Eva Ranglin, bibliotekarie på Göteborgs stadsbibliotek, om boktips som relaterar till den tid som utställningen Brännpunkt Europa gestaltar i konsten.
Berlin Alexanderplatz av Alfred Döblin
Döblin fick sitt genombrott med Berlin Alexanderplatz 1929. Franz Biberkopf, nyss utsläppt från fängelset, vill leva ett hyggligt liv men dras in i Berlins undre värld. Han är ensam och klarar inte av att skapa samhörighet med andra och kan därför inte överleva i storstaden. I romanen, ofta kallad Weimar-republikens litterära mästerverk, använder sig Döblin av en experimentell montageteknik. Han blandar lekfull poesi med tidningsreportage och en inre monolog hos huvudpersonen med en ström av dröm, rädsla, hopp, förvirring och illusion. Romanen fångar Berlins dekadens och storslagenhet just före fascismens intåg. Fassbinder gjorde en 15 timmar lång filmatisering av romanen och nu har en ny filmatisering uppdaterad till vår samtid nyligen haft premiär.
Hur ska det gå för Pinnebergs? av Hans Fallada
Romanen skildrar det unga paret Pinneberg under Weimarrepublikens sista år. De kämpar för ett värdigt liv i en tid av massarbetslöshet och inflation. Johannes Pinneberg arbetar som expedit, men lönen går knappt att leva på och Lämmchen Pinneberg får en liten inkomst på att lappa kläder. Det är en osäker tid och de är oroliga för hur de ska klara sig och att skaffa barn är nästan otänkbart. Paret försöker behålla sin värdighet trots att livet blir allt hårdare. Samtidigt syns nationalsocialismen allt mer öppet på Berlins gator och torg och världen omkring dem rämnar. Fallada fick sitt genombrott med romanen som gavs ut 1933.
Oppermanns av Lion Feuchtwanger
Feuchtwanger skrev romanen i exil i Frankrike 1933. Den judiska familjen Oppermann har levt i Berlin i fem generationer och har ett framgångsrikt möbelföretag. Familjen består nu av fyra syskon, författaren Gustav, Martin, framgångsrik affärsman och chef över familjeföretaget, läkaren Edgar och den enda systern, Klara, gift med en polsk/amerikansk affärsman. Det är tidigt 30-tal och snart kommer familjen konfronteras med svek, förräderi och en annalkande tragedi. Romanen är den andra delen i Feuchtwangers Väntsalstrilogi. I förordet till trilogin skriver författaren att han vill skildra händelserna i Tyskland 1914 – 1939.
”Syftet med romanerna är att för kommande generationer levandegöra denna hemska väntans och övergångens tid, den mörkaste tid som Tyskland upplevt efter det trettioåriga kriget.”
Farväl till Berlin av Christopher Isherwood
I den korta romanen Farväl till Berlin, 1939, skildrar Isherwood sina intryck från de år under tidigt 30-tal som han var bosatt i staden. Berättarjaget möter människor från olika klasser och förhållanden som försöker överleva på sitt sätt. Hotet inför nazisternas maktövertagande rycker allt närmare. Vi får följa det internationella jetsetlivet men även den trångbodda arbetarfamiljen Nowak och den rika judiska familjen Landauer, ägare av ett stort varuhus. Till slut domineras bilden av Berlin av trakasserier av judar, slagsmål mellan nazister och kommunister och ett masspsykotiskt vurmande för Hitler. Isherwood lämnade Berlin i slutet av 30-talet. Romanen blev senare känd som musikalen Cabaret som också filmatiserades med Liza Minelli i huvudrollen.
Gruppen av Mary McCarthy
Romanen, skriven 1963, skildrar åtta unga kvinnor i 1930-talets New York. Vi får följa dem under sex år, ingen av kvinnorna är huvudperson utan de skildras som ett kollektiv. Kvinnorna tillhör den övre medelklassen och den undre överklassen. De tar examen samtidigt i början av 30-talet och de försöker leva ett för tiden modernt kvinnoliv. När romanen publicerades ansågs den chockerande frispråkig och blev en storsäljare. Den är en detaljrik skildring över det amerikanska 30-talet, förutom kvinnornas förändrade villkor fångar romanen tiden i hemmets ting, ekonomi och politik. Det är en underhållande och bitsk kollektivroman om det moderna livets villkor, som är relevant även för oss i dag.
Nere för räkning i Paris och London av George Orwell
Orwell skildrar i sin debutbok, 1933 sitt vagabonderande liv i Europa. Boken utspelar sig på 20-talet under depressionen och nyfattigdomen. Orwell befinner sig en längre period i Paris. Han är antingen arbetslös, bor på enkla hotell, besöker pantbanken och letar efter jobb halvt svältfödd, eller arbetar oerhört långa dagar i kök som diskare. Tillbaka i England befinner han sig ett kortare tag i London och ger sig sedan ut på luffen. Han får känna av den hårda regimen på de offentligas natthärbärgen. Boken är ett skönlitterärt projekt med socialpolitisk agenda snarare än en självbiografi. Orwell beskriver, i sitt tidiga wallraffande, de eländiga förhållandena inifrån och analyserar dess ursprung ock konsekvenser utifrån.
Mrs Dalloway av Virginia Woolf
Mrs Dalloway, 1925 utspelar sig i London under ett enda dygn, en stad präglad av första världskriget. Clarissa Dalloway går tidigt ut en sommarmorgon för att köpa blommor till en fest som ska hållas samma kväll för framstående gäster till stöd för makens politiska karriär.
Under sin promenad i staden dyker Peter, hennes ungdomskärlek oväntat upp. Med sin innovativa berättarteknik, stream of consciousness, skildrar Woolf de olika karaktärernas tankar och inre monologer och genom dem färdas berättelsen fram och tillbaka i tiden och mellan karaktärerna. Personliga minnen och reflektioner om livet får stort utrymme samtidigt som bilden av Clarissas liv och mellankrigstidens sociala strukturer framträder.
Astarte av Karin Boye
Boyes debutroman, 1931, hade arbetsnamnet Skyltdockan. Skyltdockan i romanen, målad i guld, är döpt efter kärleksgudinnan Astarte. Den dyrkas av män som en drömd kvinnlig skönhet utan känslor. Romanen utspelar sig till större del i Stockholm och skildrar modeindustrin som Boye riktar sin kritik mot. Vi får även följa klädernas väg till butiken, från fåren och fabrikerna till den kinesiska barnarbetaren Puh-Li. Bokens tre huvudpersoner modejournalisten Tage och Viola och Britt, inflyttade från landsbygden, representerar sina platser i staden, tiden och samhället. Kapitlen i romanen utforskar olika miljöer i 30-talets Stockholm från modebutiken och danshaket till privata rum i staden och kvinnor från olika samhällsklasser passerar skyltfönstret, var och en med sin blick på skyltdockan.
Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson
I Kungsgatan, 1935 skildrar Ivar Lo två unga människor, bondsonen Adrian och statarflickan Marta, och deras väg från landsbygden till storstaden. Ett liv i staden var ofta ett hårt liv och ungdomarna möts av olika öden. Romanen kan ses som författarens kommentar till proletariatets liv i staden och en skildring av en brytningstid i Sverige när allt fler lämnade lantbruket för att arbeta i industrin. Han skildrar ungdomens osäkerhet och lockelsen till storstaden där det kan vara svårt att hitta sin plats i arbetslivet och många kvinnor blev prostituerade. Boken väckte stor uppståndelse p g a sin uppriktighet kring prostitution och könssjukdomar. Kungsgatan är en symbol för både det lockande och det farliga där folk med olika bakgrund och från olika samhällsklasser möts.
Människor kring en bro av Josef Kjellgren
Kjellgren skildrar i sin kollektivroman, utgiven 1935, ett antal arbetare och deras familjer i samband med byggandet av Västerbron i Stockholm. Bygget fick stora sociala konsekvenser då många familjer blev tvungna att flytta eftersom hyrorna steg kraftigt. Kjellgren var en politiskt medveten författare och han skildrar den arbetarklass han själv kom från. När han hyllar den nya tekniken och arbetet är det främst den sociala känslan och gemenskapen han tar fasta på. I romanen skildras kollektivet men man får också följa enskilda personer.