Galleri Ny Konst var ett av de första gallerierna i Göteborg som visade samtidskonst. Officiellt startade Charlotte Mannheimer aktiebolaget AB Ny Konst i september 1918 tillsammans med konsul Jean O. Ericson, skeppsredare Ivar Lignell, konstsamlaren Conrad Pineus samt konstnärerna Birger Simonsson och Sigfrid Ullman. I praktiken drev dock Mannheimer galleriet själv med hjälp av Alma Peterson, en vän till familjen Simonsson som senare även drev ett eget konstgalleri.
Galleri Ny Konst gav Mannheimer möjlighet att själv välja de samtida konstnärer som hon ansåg var intressanta att presentera för konstpubliken i Göteborg. Utställningarna varade vanligtvis två veckor vilket innebar att verksamheten var intensiv och troligtvis tidskrävande. På galleriet visades såväl unga och oetablerade konstnärer som mer välkända namn – ett flertal ingick i Mannheimers sociala nätverk. Många av de utställande konstnärerna var kvinnor som hon hade ställt ut tillsammans med i andra sammanhang. Mannheimer var exempelvis en av sjutton kvinnor som ingick i den så kallade Aprilutställningen på Liljevalchs konsthall 1921, där hon även verkade som utställningskommissarie tillsammans med Maj Bring, Mollie Faustman och Sigrid Fridman. De var dessutom återkommande konstnärer i Ny Konsts utställningsprogram.
Som gallerist, styrelseledamot och donator var Charlotte Mannheimer en viktig aktör på den offentliga konstscenen i staden, men hennes kulturella nätverk sträckte sig ut i hela Norden. Det var delvis med hjälp av hennes kontakter som nationella såväl som internationella modernistiska konstnärer introducerades i Göteborg. Genom donationer, mecenatskap, utställningsmöjligheter och inköp var Mannheimer delaktig i att etablera en konsthistorisk kanon – även om det viktigaste målet troligen var att stödja de unga konstnärerna och nå ut med den samtida konsten för allmänheten.