Det har inte alltid varit enkelt att vara konstnär som kvinna. Kvinnliga konstnärer har ofta hamnat i skymundan. De har också hindrats från att utbilda sig. Här bjuder vi på några tolkningar och frågor att prata om kring ett antal verk ur samlingen. Välkommen att utforska kvinnor i konsten, på egen hand eller med andra!
Frida Orupabo
Frida Orupabo är en norsk konstnär och sociolog. Hon bor och arbetar i Oslo. Hon arbetar ofta med frågor som ras, kön, familjerelationer, sexualitet, våld och identitet. Svarta kroppar, som genom historien har exploaterats, får ta plats i hennes verk. De kan se ut nästan som pappersdockor, men är en slags motståndsfigurer.
Samtalstips! Vem eller vilka berättar det här konstverket om? Och vem eller vilka berättar det för?
Woman on Carpet hittar du i salen för svenskt 1700-tal (sal 9) på muséets femte våning.
Sofie Ribbing
Sofie Ribbing var ganska välkänd under sin egen tid, men har senare sorterats ut ur konsthistorien. Ritande gossar fick mycket uppmärksamhet när den ställdes ut i den skandinaviska utställningen i Stockholm år 1866. Den köptes då av Göteborgs konstförening, till ett för den tiden väldigt högt pris. Det mjuka ljuset i bilden skapar kanske en känsla av närhet och stillhet mellan de två barnen.
Samtalstips! Det här verket tyckte många om. Annars fick kvinnor som var konstnärer ofta ganska hård kritik. Vissa motiv eller ämnen ansågs opassande för kvinnor att ägna sig åt. Finns det några föreställningar om vilka ämnen kvinnor kan eller bör prata om idag? Vilka?
Ritande gossar finner du i Düsseldorfrummet (sal 12) på museets femte våning.
Hanna Pauli
Hanna Pauli (född Hirsch) har avbildat sin bästa vän Venny Soldan-Brofeldt. De två hade rest till Paris för att utbilda sig till konstnärer. Det var svårt för en kvinna att bli konstnär under 1800-talet. Dels fanns det få utbildningar som var öppna för dem, dels möttes de ofta av misstänksamhet och kritik i sina försök. Vänskapen kvinnor emellan var viktig i ett konstliv som mest bestod av män. Pauli har avbildat Soldan-Brofeldt sittande på golvet, hon ser rakt emot oss med munnen lite öppen, som att vi pratar med varandra. Detta ansågs både djärvt och opassande, kvinnor skulle inte framställas som så frimodiga.
Samtalstips! Vart går gränserna för hur kvinnor får vara eller bete sig idag? Hur kan vi bidra till ett samhälle där det är mer tillåtet för alla att vara helt sig själva?
Konstnären Venny Soldan-Brofeldt finner du i Karl XII-salen (sal 15) på museets femte våning.
Charlotte Gyllenhammar
Charlotte Gyllenhammar är en svensk konstnär. Hon arbetar ofta med teman som identitet, femininitet och gränsen mellan det yttre och det inre. Det finns ofta en kuslig känsla av en dold fara i hennes verk. Titeln på det här verket, Double Blind, beskriver vad vi ser men är också en ordlek. Inom psykologin är Double Bind, på svenska dubbelbindning, en term som beskriver en relation där vi fastnar i motstridiga budskap.
Samtalstips! De flesta av oss har både gett och tagit emot dubbla budskap. Kanske har du varit med om att någon säger att någonting är okej, men hens kroppsspråk visar något annat. När sa du senast någonting du egentligen inte menade? Vad fick dig att göra det?
Double Blind hittar du i Karl XII-salen (sal 15) på museets femte våning.
Martina Müntzing
Martina Müntzing är en svensk konstnär som ofta använder sig av vardagen i sina bilder. Verket Farväl till en utsikt är en parafras på Richard Bergs målning Nordisk sommarkväll. De båda verken hänger nära varandra i samma rum. Hur personerna står i bilderna är väldigt likt, men naturen i bakgrunden skiljer sig mycket åt. Müntzing har själv stått modell för kvinnan i bilden. Mannen är hennes make, konstnären Lars Arrhenius. Han gick bort under arbetet med verket och Mützing kunde inte fortsätta på målningen efter det. Därför är hans kläder ofärdiga.
Samtalstips! På vilket sätt påverkar naturen stämningen i verken? Vilken roll spelar titlarna för din tolkning?
Både Farväl till en utsikt och Nordisk sommarkväll finner du i Fürstenbergska galleriet III (sal 18) på museets sjätte våning.
