Svartvita tidsdokument i utställningen Tryckt. Grafik som samlarobjekt, massmedium och skrytverk
Utställningen Tryckt. Grafik som samlarobjekt, massmedium och skrytverk visas för närvarande på Göteborgs konstmuseum med kända konstnärer som Albrecht Dürer, Marcantonio Raimondi och Rembrandt van Rijn på den långa verkslistan. Kalle Väljemark, som är föremålsregistrator och projektledare, berättar om utställningen som visar ett hundratal verk som sällan eller till och med aldrig visats tidigare ur museets stora samling av konst på papper.
I utställningen presenteras grafiska blad av äldre mästare från 1400-, 1500-, och 1600-talen och deras omvälvande bildvärld. Samtidigt ger utställningen en inblick i den europeiska massmedians födelse och diskuterar parallellt hur konstverk tar plats i konsthistorien, men också vilka motivval som grafiken gjorde möjliga. Många av verken kommer från en tid när bilder plötsligt började nå en ny och större publik.
– Tryckpressens intåg i Europa under 1400-talet gjorde att spridningen av bilder ökade markant. Tidigare var kyrkorummet den främsta plats där de flesta mötte bilder. Nu kunde de spridas till fler och med en större variation motiv och syften. Visst, religiösa motiv är fortfarande vanliga men det tillkommer många andra, bland annat bilder på aktuella händelser, djur och vardagsskildringar från olika samhällsklasser, berättar Kalle Väljemark som har varit projektledare för arbetet med utställningen.
Ögonblicksbilder från en annan tid
Dagens mediala landskap kan ibland kännas som att översköljas av en flodvåg av information och åsikter, men också av personliga berättelser som nästan fungerar som ett ständigt uppdaterat online-arkiv över människors vardag, med allt från hemmets kulinariska äventyr till utflykternas fikastunder i motljus. Så vad kan en konstutställning med verk som i vissa fall är över 500 år gamla säga om vår tid?
– Jag tror den kan berätta väldigt mycket. En sak som har blivit tydlig för mig är att det vi intresserar oss av idag inte skiljer sig så mycket från det som var intressant för ett halvt årtusende sedan. I utställningen går det till exempel att hitta kändisporträtt och idolbilder, men också ögonblicksbilder från festligheter och dessutom ett slags modebilder. Där finns en likhet med dagens sociala medier, säger Kalle Väljemark.
Verk av internationell klass
De grafiska verken från den här tiden innehåller både mästartryck samt något som skulle kunna kallas för ”skrytverk”. Men vi ser också avbildningar av mer folklig karaktär – kan du utveckla den skillnaden?
– Det är viktigt att komma ihåg att grafiker vid tiden, liksom målare, var hantverkare som verkade inom sitt skrå. Mästartrycken utfördes för att just visa på en mästares skicklighet och i en vidare mening göra reklam för sin produktion. Det blir tydligt att några av verken i utställningen har kommit till enbart för att grafikern vill briljera. Ta till exempel Claude Mellans Veronikas svetteduk (1649) som är graverad i en obruten cirkulär linje som utgår ifrån nästippen på Jesus. Genomförandet är oklanderligt och resultatet hypnotiskt, men lite skryt får man allt säga att det är, berättar Kalle Väljemark.
Den lägre produktionskostnaden innebar att fler hade råd med tryckta blad och krav ställdes på att innehållet skulle spegla och tilltala fler samhällsklasser. Erkända grafiker kom därför att arbeta med många olika teman i sin produktion. Ett exempel är den tyske grafiken Hans Sebald Beham som bland annat gav ut blad med motiv föreställande kristna martyrer, antika hjältar och överförfriskade bönder.
Vissa av verken i museets samling och som ingår i utställningen finns också på några av världens största museer som Metropolitan Museum of Art i New York och British Museum i London. Hur vanliga är dessa tryck?
– Göteborgs konstmuseums samling av grafik håller en internationell klass och om vi pratar highlights så kan vi jämföra oss med de största museerna världen över. I Tryckt så har vi valt att lyfta fram 115 verk, men många relevanta verk valdes också bort, vilket säger något om både omfång och kvalitet. Samlingen är enorm och just nu visas bara en bråkdel, berättar Kalle Väljemark.
Att vandra runt i utställningen är lika delar överväldigande och överraskande. Man kan förundras av storleken på vissa verk, som Barthel Behams berömda Fyra dödskallar och ett spädbarn som är obetydligt större än ett frimärke, eller Rembrandt van Rijns självporträtt med hustrun Saskia fångade i ett ögonblick med konstnären vid sitt skissblock. Albrecht Dürers melankoliska och symboltyngda kopparstick är ett annat exempel. Men vad tycker en person som levt länge med samlingarna vid sin sida att man inte ska missa?
– Det är naturligtvis svårt att säga. Men ett tips är till exempel det äldsta bladet i samlingen, Mäster ES:s Kristi födelse (ca 1450), som räknas till de allra första kopparsticken och enbart finns i tre kända exemplar. Sedan tycker jag att de sju porträtt som får representera museets största donation genom tiderna är värda att lyfta fram; Konrad Peter Lundblads testamentariska gåva 1933 på över 13 000 grafiska blad, nästan samtliga porträtt. Eller Hendrick Goltzius uppumpade, belgian blue-version av Herkules som revolutionär propaganda, säger Kalle Väljemark.
Känsliga verk och digital tillgänglighet
Kalle Väljemark arbetar med den omfattande samlingen av grafik och teckningar som finns på museet, där vissa verk är många hundra år gamla. Dessutom är det ett känsligt material på flera sätt.
– Museets samling av konst på papper, alltså grafik och teckningar, består av omkring 60 000 verk där det äldsta verket är från 1400-talet och det senaste från 2019. Det är alltså en stor samling, men jag hanterar sällan själva verken. De flesta blad är monterade på kartong vilket till exempel underlättar vid framtagning. Det huvudsakliga arbetet med verken lämnar jag istället med varm hand över till vår papperskonservator Mariateresa Pullano.
All hantering utgör en risk och museet hanterar egentligen verken så lite som möjligt. Arbetet med att digitalisera samlingen blir därför extra viktig. Högupplösta bilder och kvalitativa metadata är till stor hjälp för allmänheten, forskarsamhället och museets personal, samtidigt som verken får vila i sina förvaringskapslar.
– För närvarande är tre procent av museets samling av äldre grafik digitaliserad och med befintliga resurser förmår museet att digitalisera ca 500 verk per år. Att digitalisera de resterande 45 000 bladen är ett viktigt arbete som kräver extra resurser, menar Kalle Väljemark.
Utställningen Tryckt. Grafik som samlarobjekt, massmedium och skrytverk pågår till och med 16 augusti 2020.
Läs mer om utställningen Tryckt. Grafik som samlarobjekt, massmedium och skrytverk här.