Syntolkad visning

Alla har vi varit barn! Vår barndom präglar oss, och i vissa fall kan den vara en outtömlig inspirationskälla för skapande. Under visningen undersöker vi hur olika konstnärer skildrar barndom, både sin egen och andras, i sin konst. Kan vi hitta ideal om barnuppfostran i den äldre konsten? Hur har synen på barn och barndom förändrats över tid? Genom några utvalda konstverk följer vi både konstens och barndomens historia.

Bild: Ferdinand Fagerlin, Kortspelande gossar, 1864, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f. 1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen "Same Moment of Pleasure" och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Sinne, 2025. Foto: Hossein Sehatlou.

Ett porträtt kan säga mycket. I äldre konst beställdes porträtt ofta för att visa personen från sin bästa sida. Senare blir konstnärens egen tolkning viktigare. Vi rör oss mellan olika epoker och utforskar symboler, kroppsspråk och mode. Vad avslöjar porträtten om sin tids ideal och föreställningar?

Bild: Alexander Roslin, Dubbelporträtt, 1754, Göteborgs konstmuseum.

Naturen är ett återkommande tema i konsten. Den kan fungera både som bakgrund och som huvudmotiv. I samlingen på Göteborgs konstmuseum möter vi allt från stormiga hav till stillsamma solnedgångar. Landskap och natur har genom historien använts för att uttrycka både idéer och känslor. När vi rör oss mellan olika tider i konsten blir det tydligt hur naturens roll förändras. Vilken funktion fyller den i dag?

Bild: Nils Kreuger, Vårplöjning, 1884, Göteborgs konstmuseum.