Öppna visningar

Siri Derkert och Vera Nilsson, båda födda 1888, var två av Sveriges viktigaste modernister. Som kvinnor i en mansdominerad konstvärld utmanade de normerna och gav röst åt erfarenheter som ofta förbisågs. Nilsson målade vardagsliv och människors känslor, ofta kvinnor och barn. Derkert använde konsten för att lyfta frågor om feminism, fred och rättvisa. De båda konstnärerna har en viktig plats i den svenska konsthistorien. Fast hur var det egentligen som kvinna och konstnär i denna tid?

Samling i Svensk Modernism, sal 23, på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Vera Nilsson, Ölandsby, 1932, Göteborgs konstmuseum.

I utställningen Kropp. Ideal, blick, frihet visas historiska och samtida verk som på olika sätt knyter an till kroppen. Under visningen pratar vi om hur ideal format och omformat idéer om kropp och skönhet. Vilken roll har modellen haft inom konsthistorien? Vilka kroppar har visats upp och utifrån vems blick? Vi tittar på konstnärskap som utmanar kroppsliga ideal och ser exempel på konstnärer som använder kroppen som verktyg för frigörelse.

Bild: Julia Peirone, Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Göteborgs konstmuseums samling består av ca. 70 000 konstverk. Ungefär 600 av dessa visas i museets salar. Är du nyfiken på vad som finns utställt? Vill du veta mer om våra mest kända konstverk? Följ med på en specialvisning där vår konstpedagog visar några utvalda guldkorn.

Bild: Vincent van Gogh, Olivskog, Saint Rémy, 1889, Göteborgs konstmuseum.

Under 1800-talets slut sökte sig de nordiska konstnärer ut i världen. Många gånger för att vinna berömmelse och framgång. Långt ifrån alla lyckades. Två konstnärer som gjorde succé redan i sin samtid var Albert Edelfelt och Anders Zorn. En adelsman från Borgå i södra Finland och en arbetargrabb från Mora. Två män med olika bakgrund, men som byggde en livslång vänskap. Men vilka motiv målar en framgångsrik konstnär? Och har framgången ett pris?

Göteborgs konstmuseums samling av nordisk konst kring sekelskiftet 1900 är unik i sitt slag. Under introduktionen närmar vi oss betydande verk och konstnärskap i vår samling.

Samling i Fürstenbergska galleriet på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Albert Edelfelt, På havet, 1883, Göteborgs konstmuseum.

I utställningen Kropp. Ideal, blick, frihet visas historiska och samtida verk som på olika sätt knyter an till kroppen. Under visningen pratar vi om hur ideal format och omformat idéer om kropp och skönhet. Vilken roll har modellen haft inom konsthistorien? Vilka kroppar har visats upp och utifrån vems blick? Vi tittar på konstnärskap som utmanar kroppsliga ideal och ser exempel på konstnärer som använder kroppen som verktyg för frigörelse.

Bild: Julia Peirone, Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Edvard Munch och Carl Larsson får båda sitt genombrott på 1880-talet och deras uttrycksvärldar tycks vid första anblick stå långt ifrån varandra. Men har de något gemensamt? Båda skildrar familjeliv, relationer och mänskliga känslor – fast på helt skilda sätt. Kanske kan de förenas i samma mål: att med konsten försöka förstå livets mest grundläggande erfarenheter.

Samling i Fürstenbergska galleriet på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Edvard Munch, Den sjuka flickan, 1896, Göteborgs konstmuseum.

I utställningen Kropp. Ideal, blick, frihet visas historiska och samtida verk som på olika sätt knyter an till kroppen. Under visningen pratar vi om hur ideal format och omformat idéer om kropp och skönhet. Vilken roll har modellen haft inom konsthistorien? Vilka kroppar har visats upp och utifrån vems blick? Vi tittar på konstnärskap som utmanar kroppsliga ideal och ser exempel på konstnärer som använder kroppen som verktyg för frigörelse.

Bild: Julia Peirone, Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Göteborgs konstmuseums samling består av ca. 70 000 konstverk. Ungefär 600 av dessa visas i museets salar. Är du nyfiken på vad som finns utställt? Vill du veta mer om våra mest kända konstverk? Följ med på en specialvisning där vår konstpedagog visar några utvalda guldkorn.

Bild: Vincent van Gogh, Olivskog, Saint Rémy, 1889, Göteborgs konstmuseum.

Det nordiska sommarljuset - är det överreklamerat, uttjatat eller alldeles, alldeles underbart? Det är utgångspunkten när vi närmar oss två klassiker inom fältet; P.S. Krøyers "Hipp Hipp Hurra! Konstnärsfest på Skagen" och Richard Berghs "Nordisk sommarkväll". Vad är det för stämning målningarna väcker inom oss? Är det danskt hygge som möter svenskt vemod – eller är det mer komplicerat än så?

Samling i Fürstenbergska galleriet på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Peder Severin Krøyer, Hipp, hipp, hurra! Konstnärsfest på Skagen, 1887-1888, Göteborgs konstmuseum.

Vilka var Göthilda och Pontus Fürstenberg, och vilka var konstnärerna som samlades omkring dem? Vad gjorde Carl Larsson i Paris, och varför finns det så många lättklädda damer men välklädda herrar i det sena 1800-talets konst? Under ett antal lördagar undersöker vi konsten som finns i det Fürstenbergska galleriet, med avstamp i tre olika teman. 

Visningens tema: Skymningsmålarna-nationalromantiskt måleri i Fürstenbergska galleriet

Samling i Fürstenbergska galleriet. Ingen föranmälan krävs. Visningen ingår i entréavgiften.

Bild: Per Ekström, Solnedgång, 1890, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

I utställningen Kropp. Ideal, blick, frihet visas historiska och samtida verk som på olika sätt knyter an till kroppen. Under visningen pratar vi om hur ideal format och omformat idéer om kropp och skönhet. Vilken roll har modellen haft inom konsthistorien? Vilka kroppar har visats upp och utifrån vems blick? Vi tittar på konstnärskap som utmanar kroppsliga ideal och ser exempel på konstnärer som använder kroppen som verktyg för frigörelse.

Bild: Julia Peirone, Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

Vardagen kan ibland gå fort och livet översköljer oss med intryck. Lunchpaus är en visning för dig som vill stanna upp en stund och vila i konsten.

Lunchpaus ger en stunds avkoppling från de snabba intrycken. Under visningen stannar vi kvar vid ett och samma konstverk, för att se hur upplevelsen förändras när vi ger konsten lite tid. Du får andas och bara vara utan att göra något annat än att sitta, lyssna och titta. Lunchpaus handlar om din egen upplevelse av verket. Kanske blir du förvånad över de upptäckter du kan göra när du tittar länge på ett och samma konstverk.

Lunchpaus ges vid tre tillfällen under våren 2026: 11 mars, 1 april och 13 maj. Varje tillfälle kommer att fokusera på ett nytt verk. Visningen är en del av konstmuseets satsning på ”Slow art”, ett internationellt visningskoncept som ger deltagaren redskap att fördjupa sig meditativt i konstens värld.

Entré: Visningen ingår i entrébiljetten. Dagsbiljett 75 kr. Museikort 130/150 kr. Fri entré för studenter (uppvisande studentlegitimation) och ungdom under 20 år. Begränsat antal platser, först till kvarn gäller.

Bild: Anders Zorn, Ute, 1888, Göteborgs konstmuseum.

Det nordiska sommarljuset - är det överreklamerat, uttjatat eller alldeles, alldeles underbart? Det är utgångspunkten när vi närmar oss två klassiker inom fältet; P.S. Krøyers "Hipp Hipp Hurra! Konstnärsfest på Skagen" och Richard Berghs "Nordisk sommarkväll". Vad är det för stämning målningarna väcker inom oss? Är det danskt hygge som möter svenskt vemod – eller är det mer komplicerat än så?

Samling i Fürstenbergska galleriet på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Peder Severin Krøyer, Hipp, hipp, hurra! Konstnärsfest på Skagen, 1887-1888, Göteborgs konstmuseum.

I utställningen Kropp. Ideal, blick, frihet visas historiska och samtida verk som på olika sätt knyter an till kroppen. Under visningen pratar vi om hur ideal format och omformat idéer om kropp och skönhet. Vilken roll har modellen haft inom konsthistorien? Vilka kroppar har visats upp och utifrån vems blick? Vi tittar på konstnärskap som utmanar kroppsliga ideal och ser exempel på konstnärer som använder kroppen som verktyg för frigörelse.

Bild: Julia Peirone, Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

Edvard Munch och Carl Larsson får båda sitt genombrott på 1880-talet och deras uttrycksvärldar tycks vid första anblick stå långt ifrån varandra. Men har de något gemensamt? Båda skildrar familjeliv, relationer och mänskliga känslor – fast på helt skilda sätt. Kanske kan de förenas i samma mål: att med konsten försöka förstå livets mest grundläggande erfarenheter.

Samling i Fürstenbergska galleriet på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Edvard Munch, Den sjuka flickan, 1896, Göteborgs konstmuseum.

Vilka var Göthilda och Pontus Fürstenberg, och vilka var konstnärerna som samlades omkring dem? Vad gjorde Carl Larsson i Paris, och varför finns det så många lättklädda damer men välklädda herrar i det sena 1800-talets konst?

Vi undersöker konsten som finns i det Fürstenbergska galleriet, med avstamp i tre olika teman.   Dagens tema är Avklätt och påklätt – kroppen i det sena 1800-talets konst.

Samling i Fürstenbergska galleriet på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Richard Bergh, Nordisk Sommarkväll, 1899-1900, Göteborgs konstmuseum.

Siri Derkert och Vera Nilsson, båda födda 1888, var två av Sveriges viktigaste modernister. Som kvinnor i en mansdominerad konstvärld utmanade de normerna och gav röst åt erfarenheter som ofta förbisågs. Nilsson målade vardagsliv och människors känslor, ofta kvinnor och barn. Derkert använde konsten för att lyfta frågor om feminism, fred och rättvisa. De båda konstnärerna har en viktig plats i den svenska konsthistorien. Fast hur var det egentligen som kvinna och konstnär i denna tid?

Samling i Svensk Modernism, sal 23, på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Vera Nilsson, Ölandsby, 1932, Göteborgs konstmuseum.

I utställningen Kropp. Ideal, blick, frihet visas historiska och samtida verk som på olika sätt knyter an till kroppen. Under visningen pratar vi om hur ideal format och omformat idéer om kropp och skönhet. Vilken roll har modellen haft inom konsthistorien? Vilka kroppar har visats upp och utifrån vems blick? Vi tittar på konstnärskap som utmanar kroppsliga ideal och ser exempel på konstnärer som använder kroppen som verktyg för frigörelse.

Bild: Julia Peirone, Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

Under 1800-talets slut sökte sig de nordiska konstnärer ut i världen. Många gånger för att vinna berömmelse och framgång. Långt ifrån alla lyckades. Två konstnärer som gjorde succé redan i sin samtid var Albert Edelfelt och Anders Zorn. En adelsman från Borgå i södra Finland och en arbetargrabb från Mora. Två män med olika bakgrund, men som byggde en livslång vänskap. Men vilka motiv målar en framgångsrik konstnär? Och har framgången ett pris?

Göteborgs konstmuseums samling av nordisk konst kring sekelskiftet 1900 är unik i sitt slag. Under introduktionen närmar vi oss betydande verk och konstnärskap i vår samling.

Samling i Fürstenbergska galleriet på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Albert Edelfelt, På havet, 1883, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

Vilka var Göthilda och Pontus Fürstenberg, och vilka var konstnärerna som samlades omkring dem? Vad gjorde Carl Larsson i Paris, och varför finns det så många lättklädda damer men välklädda herrar i det sena 1800-talets konst?

Vi undersöker konsten som finns i det Fürstenbergska galleriet, med avstamp i tre olika teman.  Dagens tema är Parisresenärerna – skandinaviska konstnärer i 1800-talets Paris.

Samling i Fürstenbergska galleriet på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Hugo Birger, Skandinaviska konstnärernas frukost i Café Ledoyen, Paris. Fernissningsdagen 1886, Göteborgs konstmuseum.

Edvard Munch och Carl Larsson får båda sitt genombrott på 1880-talet och deras uttrycksvärldar tycks vid första anblick stå långt ifrån varandra. Men har de något gemensamt? Båda skildrar familjeliv, relationer och mänskliga känslor – fast på helt skilda sätt. Kanske kan de förenas i samma mål: att med konsten försöka förstå livets mest grundläggande erfarenheter.

Samling i Fürstenbergska galleriet på våning 6. Ingen föranmälan krävs.

Bild: Edvard Munch, Den sjuka flickan, 1896, Göteborgs konstmuseum.

I utställningen Kropp. Ideal, blick, frihet visas historiska och samtida verk som på olika sätt knyter an till kroppen. Under visningen pratar vi om hur ideal format och omformat idéer om kropp och skönhet. Vilken roll har modellen haft inom konsthistorien? Vilka kroppar har visats upp och utifrån vems blick? Vi tittar på konstnärskap som utmanar kroppsliga ideal och ser exempel på konstnärer som använder kroppen som verktyg för frigörelse.

Bild: Julia Peirone, Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

I utställningen Kropp. Ideal, blick, frihet visas historiska och samtida verk som på olika sätt knyter an till kroppen. Under visningen pratar vi om hur ideal format och omformat idéer om kropp och skönhet. Vilken roll har modellen haft inom konsthistorien? Vilka kroppar har visats upp och utifrån vems blick? Vi tittar på konstnärskap som utmanar kroppsliga ideal och ser exempel på konstnärer som använder kroppen som verktyg för frigörelse.

Bild: Julia Peirone, Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

Vi synliggör det queera i konsten! Queers har alltid funnits, men osynliggjorts i historieskrivningen. Det kan därför vara svårt att hitta queer historia och representation, och ibland går det till och med så långt att vi tänker att den aldrig funnits. Konst bär ofta på både känslor och värderingar, som ibland krockar. Hur kan vi avlära oss en normativ blick och se konst på alternativa sätt? Välkommen på en visning där vi ser mer - och queer - i konsten! 

Fritt inträde för deltagare, samling vid skylt i entrén. 

Obs! Denna visning syntolkas.

Bild: Okänd konstnär, Amaryllis och Mirtillo. Scen ur Guarinis "Pastor Fido" 1700-tal, Göteborgs konstmuseum.

Vi synliggör det queera i konsten! Queers har alltid funnits, men osynliggjorts i historieskrivningen. Det kan därför vara svårt att hitta queer historia och representation, och ibland går det till och med så långt att vi tänker att den aldrig funnits. Konst bär ofta på både känslor och värderingar, som ibland krockar. Hur kan vi avlära oss en normativ blick och se konst på alternativa sätt? Välkommen på en visning där vi ser mer - och queer - i konsten! 

Fritt inträde för deltagare, samling vid skylt i entrén. 

Obs! Denna visning teckenspråktolkas.

Bild: Okänd konstnär, Amaryllis och Mirtillo. Scen ur Guarinis "Pastor Fido" 1700-tal, Göteborgs konstmuseum.

Explore the queer within the arts! Queer people have always existed but have been made invisible throughout history. Thus, people living outside of the norm can be hard to find in the arts which might make us question if queer people ever existed at all. Artworks are often bearers of feelings and values. How can we unlearn a normative gaze and open up for alternative readings of art? Welcome to a tour where we see clear – and queer! 

Image: Unknown artist, Amaryllis och Mirtillo. Scen from Guarinis "Pastor Fido", Göteborgs konstmuseum.

Vi synliggör det queera i konsten! Queers har alltid funnits, men osynliggjorts i historieskrivningen. Det kan därför vara svårt att hitta queer historia och representation, och ibland går det till och med så långt att vi tänker att den aldrig funnits. Konst bär ofta på både känslor och värderingar, som ibland krockar. Hur kan vi avlära oss en normativ blick och se konst på alternativa sätt? Välkommen på en visning där vi ser mer - och queer - i konsten! 

Fritt inträde för deltagare, samling vid skylt i entrén. 

Bild: Okänd konstnär, Amaryllis och Mirtillo. Scen ur Guarinis "Pastor Fido" 1700-tal, Göteborgs konstmuseum.

I utställningen Kropp. Ideal, blick, frihet visas historiska och samtida verk som på olika sätt knyter an till kroppen. Under visningen pratar vi om hur ideal format och omformat idéer om kropp och skönhet. Vilken roll har modellen haft inom konsthistorien? Vilka kroppar har visats upp och utifrån vems blick? Vi tittar på konstnärskap som utmanar kroppsliga ideal och ser exempel på konstnärer som använder kroppen som verktyg för frigörelse.

Bild: Julia Peirone, Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

This exhibition brings together historical and contemporary works that explore the human body in different ways. During the tour, we look at how ideals have shaped—and reshaped—our ideas of the body and beauty. What role has the model played in art history? Which bodies have been shown, and through whose gaze? We will encounter artists who challenge traditional body ideals and discover works where the body becomes a tool for expression and liberation.

Image: Julia Peirone, Ocean Dream from Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

This exhibition brings together historical and contemporary works that explore the human body in different ways. During the tour, we look at how ideals have shaped—and reshaped—our ideas of the body and beauty. What role has the model played in art history? Which bodies have been shown, and through whose gaze? We will encounter artists who challenge traditional body ideals and discover works where the body becomes a tool for expression and liberation.

Image: Julia Peirone, Ocean Dream from Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.

Med material som plastpärlor, godis och grus skapar den finska konstnären Hanna Vihriälä (f.1974) skulpturer som överraskar. Materialen är vardagliga och sällan uppmärksammade i konsten. Genom att för hand trä godis eller akrylpärlor på stålvajrar, skapar Vihriälä installationer som kan innehålla upp till 350 000 delar. Tillsammans bildar de en illusorisk helhet, i verk som är både komplexa, lekfulla och sinnliga. Under visningen fördjupar vi oss i utställningen och Hanna Vihriäläs konstnärskap.

Bild: Hanna Vihriälä, Mercedes-Benz G-klass, 2022. Foto: HAM/Maija Toivanen.

I utställningen Kropp. Ideal, blick, frihet visas historiska och samtida verk som på olika sätt knyter an till kroppen. Under visningen pratar vi om hur ideal format och omformat idéer om kropp och skönhet. Vilken roll har modellen haft inom konsthistorien? Vilka kroppar har visats upp och utifrån vems blick? Vi tittar på konstnärskap som utmanar kroppsliga ideal och ser exempel på konstnärer som använder kroppen som verktyg för frigörelse.

Bild: Julia Peirone, Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Göteborgs konstmuseum.