I samband med första världskriget 1914-1918 föll flera av de stora monarkierna: Österrike-Ungern, Kejsardömet Tyskland, Osmanska riket och tsarens Ryssland. Detta öppnade upp för en ny tidsanda där större social rörlighet kom att prägla samhället, inte minst i städerna som växte snabbt under mellankrigstiden. Den determinism som format civilisationen under lång tid började vittra sönder.
Utvecklingen ledde till stora omvälvningar gällande individens möjlighet att röra sig mellan yrken, samhällsklasser, bostadsorter, partners och identiteter. En mängd nya kategorier som varit otillgängliga för tidigare generationer fanns plötsligt att förhålla sig till och definiera sig utifrån: nykterhetsrörelse, nattklubbsliv, idrott, folkbildning, politisk aktivism, rösträttskamp, populärkultur som till exempel jazz. Inom musik, film, tidningar och radio flödade helt nya impulser och mode och underhållning blev viktiga inslag i många människors liv.
Utvecklingen inom mellankrigstidens bildkonst reflekterar ofta dessa förändringar. Många verk i nysaklig anda ifrågasätter tidigare cementerade ordningar kring kön, klass, yrke och identitet. Konstnärerna tycks säga att det finns många erfarenheter som utgör vilka vi är eller kan bli. Några exempel på detta i utställningen är Gunnar Zilos porträtt av tre kvinnliga arkitekter från 1926 och Otte Skölds målning ”Tidsreportage. La Beguine” från 1930.
