Just nu visas en serie modebilder från förr i montern för konst på papper på våning 5.
Att klä sig modernt har varit viktigt längre än man kan tro och i alla tider har vissa ansetts bättre än andra på att känna av vad som är inne. Influensers fanns redan i antikens Grekland. Där klädde man sig i tygstycken som sveptes kring kroppen. Aristoteles berättar att på ön Kos vävde den feniciska prinsessan Pamfile tyger av siden som var som vindar.
Kungliga trendsättare
På 1600-talet var trendsättarna oftast kungligheter. I Frankrike satte Ludvig XIVs platåskor med röda klackar en trend som spred sig som en löpeld till resten av Europa. I början av 1800-talet var George Bryan ”Beau” Brummell en tid den ledande influensern när det gällde manligt mode i England. Hans kläder var alltid gjorda av finaste material och sydda av tidens bästa skräddare. Det påstods att prinsen av Wales i timmar kunde se på medan Brummell klädde sig.
Pipkragar på modet
I dag finns inte så mycket kläder från förr bevarade. Kläder var dyrbara, de lappades och lagades därför så länge det gick för att sen bli till lump som användes i tillverkningen av papper. Men bilderna i Göteborgs konstmuseums samling kan berätta om hur människor levde och klädde sig förr. Här kan vi följa hur modet förändrats genom tiderna. På bilderna i montern kan vi till exempel se prov på pipkragar. Bland puritaner inom protestantismen i norra Europa ansågs färgade kläder, knappar, exklusiva tyger och mycket annat som synd.
En av de få modedetaljer religionen inte förbjöd var pipkragarna. De var på modet från mitten av 1500-talet och ett par årtionden in på 1600-talet. Till en början var kragarna tämligen små, men under 1580- och 1590-talen växte de i omfång och kom att kallas kvarnstenskragar. De var särskilt populära i Nederländerna där religionen på den tiden var särskilt sträng. Idag förekommer pipkragen fortfarande i norska och danska prästers ämbetsdräkter.
Bild: Abraham de Bruyn, Fyra spanska soldater klädda enligt tidens mode (ur dräktboken Omnium pene Europae, Asiae, Aphricae atque Americae gentium habitus), ca 1580, Göteborgs konstmuseum.