6 april–27 oktober 2024
Konstnären, mecenaten, och kulturprofilen Charlotte Mannheimer (1866-1934) hade stor betydelse för den moderna konstens etablering i Göteborg under 1910- och 20-talen. Hon drev galleriet Ny Konst som blev en viktig plattform för att sprida den unga färgstarka konsten i Göteborgs kulturliv. Hon stöttade många unga konstnärer och familjens hem var en viktig mötesplats för flera kulturpersonligheter i Norden. Trots att hon hade en viktig roll i det offentliga konstlivet har Charlotte Mannheimer förblivit anonym i konsthistorien. Med utställningen vill Göteborgs konstmuseum lyfta fram Charlotte Mannheimers viktiga roll inom Göteborgs konst- och kulturliv och vidare ut i Norden.
Mannheimer lärde tidigt känna flera av de konstnärer som anses ha banat väg för modernismens genombrott i Sverige, såsom Tor Bjurström, Isaac Grünewald, Gösta Sandels och Birger Simonsson. Stilmässigt tog många av de här konstnärerna starka intryck av Henri Matisse och flera av dem hade varit hans elever i Paris. Några av dessa konstnärer etablerade senare en egen falang i Göteborg, och säkerligen var kontakten till Mannheimer en stark anledning till valet av stad då hon stöttade flera av dem ekonomiskt.
Charlotte Mannheimer hade själv konstnärliga ambitioner och studerade vid South Kensington Art School i London samt vid Konstakademin i Köpenhamn. På grund av olika privata och offentliga åtaganden blev det egna konstnärskapet periodvis nedprioriterat. Mannheimers konst visades dock i ett flertal omtalade utställningssammanhang och hon tillbringade även några månader vid Henri Matisse konstskola i Paris.
Ny Konst och konstscenen i Göteborg
Under några år kring 1920 drev Mannheimer Ny Konst, som var ett av de första gallerierna för samtidskonst i staden. Både Göteborgsbaserade och nordiska konstnärer introducerades för publiken – däribland flera kvinnliga konstnärskap som exempelvis Mollie Faustman, Tora Vega Holmström, Maj Bring och Sigrid Hjertén.
Med åren var det framför allt Charlotte Mannheimers roller på den offentliga konstscenen i Göteborg som fick större utrymme än det egna konstnärskapet. Parallellt med sitt engagemang på galleri Ny Konst var Charlotte Mannheimer även under många år vice ordförande i Göteborgs Konstförening vilket var en viktig arena för den nordiska samtida konsten i Göteborg. Genom donationer av samtidskonst till Göteborgs Museums konstavdelning och skolor såg hon även till att den yngre generationens konstnärer blev synlig för en bredare allmänhet.
Tack vare sitt stora nätverk hade Mannheimer stor möjlighet till att påverka utbudet av samtida konst i staden. Genom sitt arbete bidrog hon till att öka förståelsen för den samtida konsten, sprida den till en större publik och att göra Göteborg till en levande plats för den moderna konsten.
Modernistisk konst ur ett västsvenskt och norskt perspektiv
Utställningen presenterade ett urval av Charlotte Mannheimers egna verk tillsammans med verk av de nordiska modernister som hon stöttade, såsom Isaac Grünewald, Gösta Sandels, Sigrid Hjertén, Vera Nilsson, Jean Heiberg och Henrik Sørensen. Bland motiven finns färgstarka porträtt, dekorativa interiörer och stiliserade landskap, varav merparten av verken kommer från Göteborgs konstmuseums samling. Här visades den modernistiska konsten ur ett västsvenskt och norskt perspektiv vilket delvis ger en annan vinkling av berättelsen om modernismens utveckling i Sverige.
Katalog
Till utställningen produceras en katalog med förord av Patrik Steorn och texter av Eva Nygårds och Johan Ranch. I katalogen gestaltas bland annat Mannheimers roll som mecenat och kulturperson med utgångspunkt i familjens hem och estetiska inredningsideal. Mer information om katalogen hittar du här
Toppbild: Sigrid Hjertén, Stilleben, 1917, bilden är beskuren, Göteborgs konstmuseum. Foto: Hossein Sehatlou.