GKM_logo
Rembrandts Batavernas trohetsed – Göteborgs konstmuseum

31 maj 2017 – 29 april 2018

Från och med den 31 maj visas ett av den holländske 1600-talsmästaren Rembrandts mest uppmärksammade och största verk i Göteborg – Batavernas trohetsed till Claudius Civilis. Genom ett inlån från Konstakademien i Stockholm ges ett unikt tillfälle att se målningen på Göteborgs konstmuseum. Monumentalmålningen är särskilt omtalad för sin förtrollande ljusverkan och mäktiga skildring av bataverna som svär en ed till sin ledare i upproret mot romarna. Skildringen av den historiska händelsen är idag lika drabbande som den var kontroversiell när den målades för drygt 350 år sedan.

Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606–1669) är en av barockens främsta mästare, en mytomspunnen konstnär, känd för sitt vibrerande ljusdunkelmåleri. Många av hans målningar tycks glöda av ett inneboende ljus som skapar en säregen stämning och understryker det drama som Rembrandt iscensätter. Rembrandt är också en oöverträffad uttolkare av komplexa känslor och mänskliga uttryck. Hans bibliska och historiska motiv, liksom hans porträtt och självporträtt, ger uttryck åt det grandiosa, dramatiska och våldsamma men också åt medlidande, ömhet och självrannsakan. Under sitt liv utförde han omkring 350 målningar, 300 etsningar och över 1 000 teckningar.

Genom inlån från Konstakademien i Stockholm kan Göteborgs konstmuseum visa ett av den holländske 1600-tals mästaren mest betydande verk – Batavernas trohetsed till Claudius Civilis – från 1661–1662. Den 2 x 3 meter stora målningen har visats utanför Stockholm endast vid två tidigare tillfällen, och har sedan 2015 varit utlånad till National Gallery i London och Rijksmuseum i Amsterdam. När verket nu återvänder till Sverige visas det för första gången i Göteborg.

En drabbande skildring där ljuset hänför
I Batavernas trohetsed till Claudius Civilis används ljuset för att understryka ögonblickets dramatik. Dolda ljuskällor lyser upp den nattliga scenen där en brokig skara av anhängare svär en trohetsed om uppror mot Rom till sin enögde rebelledare Claudius Civilis år 69 e.Kr. Bataverna levde vid Rhens mynning och deras uppror sågs på Rembrandts tid som en historisk motsvarighet till Hollands frigörelse från det spanska väldet i slutet av 1500-talet.

Målningen beställdes till det år 1655 nybyggda rådhuset i Amsterdam. Det hängdes på plats, men beställarna var missnöjda och den stora duken skickades efter en kort tid i retur till Rembrandt för justeringar. Verket återplacerades aldrig. Istället beskar Rembrandt målningen, som ursprungligen mätte 5,5 x 5,5 meter, för att sälja det centrala partiet till en privat köpare.

Det har spekulerats kring varför beställarna var missnöjda. Kanske hade de förväntat sig en mer konventionell heroiserande historiemålning? Kanske var Rembrandts sätt att måla för rått och primitivt för den tidens smak? Målningen blev Rembrandts sista stora uppdrag  Idag framstår Batavernas trohetsed till Claudius Civilis som det mest storslagna uttrycket för Rembrandts sena friare stil. Som konstnär anses han vara en av konsthistoriens största mästare och verken från slutet av hans karriär betraktas som de mest fullgångna.

Ett mytomspunnet verk som efter flera turer hamnade i Sverige
Efter ett antal försäljningar kom målningen i slutet av 1700-talet till Sverige som arvegods. Verket deponerades på Konstakademien i Stockholm år 1780 och hängde under en period i målarsalen där den kunde studeras av generationer av blivande svenska konstnärer. Målningens betydelse i Sverige understryks av att den skymtar i bakgrunden av Elias Martins målning Gustav III:s besök i Konstakademien 1780. Rembrandts målning blev senare Konstakademiens egendom genom en donation 1798.

Rembrandts mästerverk visas i Göteborg under 2017–2018
Onsdagen den 31 maj invigs utställningen som visas i en av salarna på museets sjätte våning till och med slutet på april 2018.

Förutom Batavernas trohetsed till Claudius Civilis visas målningar och grafik av Rembrandt, hans elever och samtida från den holländska guldåldern från Göteborgs konstmuseums samling. Här ingår bland annat Rembrandts Riddaren och falken, ett verk av hans okända danska elev Bernhard Keil samt en stor målning av Juriaen Ovens som var den som fick slutföra uppdraget i rådhuset när Rembrandts version av Batavernas trohetsed till Claudius Civilis refuserades.

Under utställningens gång kommer kollektioner av verk ur Göteborgs konstmuseums stora samling med Rembrandtgrafik att visa i en speciell monter. I utställningen kommer det också att visas ett bildspel med bland annat information om Rembrandts måleriteknik.

I Sök i samlingen kan du läsa mer om Rembrandt  och hans verk i Göteborgs konstmuseums samling.

Batavernas trohetsed till Claudius Civilis  donerades 1798 till Konstakademien i Sverige av fru Anna Johanna Peill, född Grill, änka till herr Henrik Wilhelm Peill, till minne av hennes framlidne make.

 

Ibland glömmer jag det. Hur tagen man blir av riktigt bra konst och hur viktigt det är att avsätta tid för upplevelsen. Men nu minns jag igen - och nu vet jag att jag kommer att återvända till Göteborgs konstmuseum för att bara sitta helt stilla framför Batavernas Trohetsed, en av Rembrandts mest kända målningar som nu är inlånad från Stockholm.

Karin Brygger GP Kultur

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng