Kanon. Perspektiv på svensk konsthistorieskrivning
Hur har en konstsamlare och mecenat, två inflytelserika museichefer och en Düsseldorfmålare påverkat vår uppfattning om konstnärlig kvalitet? Hur har naivismens och det traditionella figurativa måleriets ställning värderats i modernismens konstsyn?
Konsthistorien, som den presenteras i översiktsverk och museihängningar, uppfattades länge som ett självklart urval av de främsta och mest förebildliga konstverken. Under senare decennier har inte bara frågan om vilka konstnärer och konstverk som ska inkluderas, utan också själva den konsthistoriska berättelsen utmanats. Kanon. Perspektiv på svensk konsthistorieskrivning undersöker kanoniseringsprocesser i svensk konsthistoria med utgångspunkt i Göteborgs konstmuseums och Norrköpings Konstmuseums samlingar och historia. Med nedslag i några belysande exempel diskuteras svensk konsthistorisk kanon och dess gränser. Till dessa exempel hör en konstsamlare och mecenat, två inflytelserika museichefer, en Düsseldorfmålare, naivismens och det traditionella figurativa måleriets ställning i modernismen. Studierna erbjuder skiftande perspektiv på svensk kanon och museernas roll i skapandet och upprätthållandet av densamma.
Här kan du läsa mer om och beställa publikationen Skiascope 10
