Berika konstupplevelsen med kunskap
Fördjupad kunskap kan berika konstupplevelsen – vet vi mer, ser vi också mer. Att ta fram ny kunskap och förmedla den är därför en integrerad del av museets arbete. Vid sidan av att samla och bevara konst förmedlar Göteborgs konstmuseum konsten på olika sätt. Forskning är en sådan förmedling där bland annat konsthistoriska aspekter belyses.
Genom att studera konsten ur olika perspektiv kan den tala till oss på nya sätt och berätta något både om sin egen tid och om oss som betraktar den idag. Men inte bara konsten utan även konstmuseet har en historia värd att reflektera kring. Förståelsen av konst påverkas i hög grad av de sammanhang den visas i. Därför är det angeläget att studera konstens ramverk och institutioner för att se hur dessa historiskt understött olika sätt att se på konst. Det handlar inte minst om konstmuseerna med deras skiftande samlingsinriktning, hängningsideologi, arkitektur och pedagogik. Med ett kritiskt perspektiv på museala praktiker nås en större medvetenhet om konstmuseernas plats i kulturen och samhället, om hur urvalsprinciper och skiftande ideologier ligger till grund för vilken konst vi möter i museer och hur den visas.
Forskningsprojekt vid Göteborgs konstmuseum
Göteborgs konstmuseum bedriver forskning i fristående projekt men också i anslutning till särskilda utställningar och som fördjupning kring museets samling. Forskningsprojekten involverar museets forskare och externa forskare från Sverige eller utlandet. Ett flertal projekt har tagit form av större tvärdisciplinära samarbeten som exempelvis involverat konstvetare, filmvetare och historiker. I vissa projekt medverkar även museets intendenter, exempelvis i anslutning till utställningar vid museet. Karaktären på projekten varierar från konsthistoriska eller museologiska undersökningar, det vill säga kritiska perspektiv på museets historia och samling, till tvärvetenskapliga projekt som behandlar aktuella teman inom fältet visuell kultur, det vill säga med ett bredare bildbegrepp utöver enbart konst. Ofta förenas dessa perspektiv och angreppssätt i ett och samma projekt.
Skiascope är Göteborgs konstmuseums skriftserie som ges ut av forskningsavdelningen. I Skiascope publiceras forskningsprojekt med olika teman som rör konst och museer, ofta med medverkan av externa forskare. Skiascope är tvåspråkig, med texter på svenska och engelska. Namnet är hämtat från ett instrument som den inflytelserike museimannen Benjamin Ives Gilman utvecklade i början av 1900-talet för att ge betraktaren möjlighet att fokusera på konsten i de, enligt upphovsmannen, ofta alltför stora och tätt hängda museisalarna. Denna skriftseries ledstjärna är just fokusering. Liksom Gilmans instrument vill vi bidra till att rama in, lyfta fram och intensivt studera frågor som vi ser som betydelsefulla. Det kan vara enskilda verk, konstnärskap eller tidsperioder.
I det första numret av Skiascope redovisas en undersökning av hängnings- och utställningshistorik under titeln Hängda och utställda (2009). Här ställdes frågor som: Hur har konsten hängts på museer genom historien, och hur avspeglar olika hängningspraktiker föreställningar om konst? Hängningar är ett område som spelar stor roll för vår förståelse av konst. Trots detta har det saknats forskning på området och denna undersökning är därför en pionjärinsats i Sverige.
Nummer 2–3 av Skiascope behandlar Göteborgs konstliv 1960–2000 utifrån olika infallsvinklar med nedslag i avantgardism, en lokal måleritradition, feminism, postmodernism och relationell estetik. Ett par projekt har fokuserat på aktuella konstmuseala frågor: Skiascope 4 om konstpedagogik, Skiascope 5 om konstmuseisamlingar och Skiascope 7 om konstmuseiarkitektur.
Utställnings- och forskningsprojektet En målad historia. Svenskt historiemåleri under 1800-talet behandlade frågor kring bilders retorik inom historieframställning i såväl 1800-talets historiemåleri som i 1900-talets krigsfotografi. Projektet redovisades i en utställning och en utställningskatalog. Samtidigt utgavs en studie av hur föreställningar om svenskhet skapats och förmedlats i visuell kultur, från Carl Larssons akvareller till tv-serien Hammarkullen i det sjätte numret av Skiascope med tema Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur.
I Gränslöst. 1700-tal speglat i nuet, en utställning och ett forskningsprojekt redovisat i Skiascope 8, ställdes nutida visuella uttryck i produktiv relation till uttryck från 1700-talet, med exempel från såväl konst som mode och konsthantverk. Projektet fokuserade på hur en rad gränser omförhandlas under 1700-talet och idag, exempelvis kring könsroller och synen på naturen.
Ta del av forskningsresultaten
Forskningen vid Göteborgs konstmuseum riktar sig till både allmänhet och vetenskapssamhälle. Forskningsresultaten tillgängliggörs genom publikationer, utställningar, konferenser, föredrag samt här på hemsidan. I museets skriftserie Skiascope publiceras regelbundet forskningsprojekt på teman knutna till museer, konsthistoria och Göteborgs konstliv. Samtliga publikationer i skriftserien finns tillgängliga som nedladdningsbara pdf-filer här på vår hemsida. Vid sidan av Skiascope, medverkar forskningsavdelningen i produktionen av forskningsbaserade kataloger och böcker som anknyter till samlingen eller utställningar vid museet.
I museets årstryck, som även det finns att ladda ner på hemsidan, dokumenteras museets verksamhet i en forskningsunderstödjande publikation. Grundforskning kring samlingen tillgängliggörs genom webbkatalogen Sök i samlingen, där besökare kan söka efter konstnärer och verk. Förutom bilder på verk ur samlingen och basala faktauppgifter, hittar du också texter, utställningshistorik och litteraturreferenser till många verk.
Forskningsavdelningen instiftades 2008 med finansiellt stöd under tre år av Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. Avsikten var att bygga upp ett dynamiskt forskningscentrum i samarbete med det omgivande vetenskapssamhället för att bedriva forskning om och kring museets samlingar. Det handlar bland annat om att undersöka och granska samlingarna, fördjupa kunskaperna om Göteborgs konstliv och berika utställningsverksamheten med fördjupande studier och kritiska perspektiv. Efter projektets slut har forskningen vid Göteborgs konstmuseum permanentats.
KONTAKT
För frågor kring forskning kontakta forskningsledare Kristoffer Arvidsson
Telefon: 031-368 35 29
Mejl: kristoffer.arvidsson@kultur.goteborg.se
Bildtext: Erró, Utan titel (beskuren), 1993, Göteborgs konstmuseum
Se verket i sin helhet här
Forskningsprojekt
Den underbara färgen. Göteborgskolorismen i nytt ljus
I en rad essäer granskar forskare och författare den romantiserande mytbildningen kring Göteborgskolorismen; recensenternas mottaganden, konstnärsrollen och historieskrivningen. Även stadens, galleriernas och samlarnas betydelse lyfts fram.
Digitala relationer
Hur utvecklar och förstärker vi den digitala museiupplevelsen? Göteborgs museer och konsthall har tilldelats medel till ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att undersöka hur vi skapar engagemang och relationer i digitala medier.
Skiascope 10. Kanon. Perspektiv på svensk konsthistorieskrivning
I Skiascope 10 undersöks kanoniseringsprocesser i svensk konsthistoria med utgångspunkt i Göteborgs konstmuseums och Norrköpings Konstmuseums samlingar och historia.
Ivar Arosenius
Den egensinnige och nyskapande konstnären Ivar Arosenius (1878–1909) har fått en helt egen webbplats. Konstverk, texter och andra dokument har samlats i en sökbar katalog som ger helt nya möjligheter att upptäcka Arosenius liv och verk.
Skiascope 9. Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst
I Skiascope 9 undersöks efterkrigstidens abstrakta måleri med utgångspunkt i museets samling. Forskningsprojektet ligger till grund för utställningen Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst.
Kent Lindfors
Kent Lindfors är en av Sveriges mest intressanta konstnärer. I katalogen till den retrospektiva utställningen med Kent Lindfors (2016) presenteras ett konstnärskap förankrat i Göteborg, men där hemstaden speglas i den medeltida mystikens Spanien.
Skiascope 8 - Gränslöst. 1700-tal speglat i nuet
I nummer 8 av Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope (2016) undersöks förbindelser mellan visuella uttryck från 1700-tal och nutid. Forskningsprojektet ligger till grund för utställningen Gränslöst. 1700-tal speglat i nuet där utmanande möten mellan konstformer och epoker står i fokus.
Skiascope 7 - Konstmuseiarkitektur
I nummer 7 (2015) av Skiascope undersöks konstmuseiarkitektur utifrån i de senaste decenniernas många nyuppförda och tillbyggda konstmuseer. Frågor om varför konstmuseer ser ut som de gör och hur olika syn på konsten och konstmuseets roll i samhället satt avtryck i arkitekturen undersöks i fem tematiska studier.
Skiascope 6 - Blond och blåögd
Hur ser en svensk ut och hur gick det till när vissa kroppsliga drag kom att fästas vid nationaliteten svensk? I det sjätte numret av Skiascope (2014) undersöks den outtalade vita normen i svensk konst, fotografi, formgivning, arkitektur och tv från det sena 1800-talet och framåt.
Boken om samlingen
Göteborgs konstmuseum har en konstsamling av internationell klass och lokal särart, med verk av konstnärer som Rembrandt, Claude Monet, Pablo Picasso och Louise Nevelson. I boken "Samlingen. Göteborgs konstmuseum" (2014) presenteras museets samling i längre och kortare essäer och ett rikt bildmaterial.
En målad historia
Historiemåleriets bilder väcker frågor om historieskrivning och nationell identitet som är angelägna att ställa i dagens mångkulturella samhälle. "En målad historia. Svenskt historiemåleri under 1800-talet" (2014) analyserar historiemåleriets visuella retorik och hur den förts vidare i andra bildmedier in i vår tid.
Mellan verkligheter
Fotografin är kanske vår tids viktigaste bildmedium. Men hur har det fotografiska fältet i Sverige växt fram och utvecklats? "Mellan verkligheter. Fotografi i Sverige 1970–2000" (2014) undersöker det svenska fotografifältet i slutet av 1900-talet genom en lång rad essäer och ett stort bildmaterial.
Skiascope 5 - Samlingarnas historia
Vad gör museerna med sina samlingar och vad gör samlingarna med museerna? I det femte numret av Skiascope (2012) undersöks hur museer förvärvar konst till sina samlingar, hur samlingarna speglar sin tids konstsyn och vad museerna gör med dem.
Sök i samlingen
Genom museets webbkatalog "Sök i samlingen" tillgängliggörs Göteborgs konstmuseums samling via nätet. Katalogen lanserades 2012 och har fram till 2016 växt till att innehålla 2700 poster med information om konstverk och konstnärer som finns representerade i museets samling.
Representation och regionalitet
Hur ser könsfördelningen ut i samlingarna på svenska konstmuseer och vilka faktorer påverkar detta? I rapporten "Representation och regionalitet. Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar. Kulturpolitisk forskning #3" (2011) analyseras 1900-talssamlingarnas sammansättning vid fyra tongivande museer.
Skiascope 4 - Konstpedagogik
I det fjärde numret av Skiascope presenteras en historisk och teoretisk undersökning av konstpedagogiken vid Göteborgs konstmuseum med internationella jämförelser.
Skiascope 3 - Omskakad spelplan
Skiascope 3. Omskakad spelplan. Konsten i Göteborg under 1980- och 1990-talet (2010) är en undersökning av Göteborgs konstscen under en period då postmodernismen gjorde sitt intåg i konstdiskussionen.
Skiascope 2 - Upp med rullgardinerna!
Skiascope 2. Upp med rullgardinerna! Konsten i Göteborg under 1960- och 1970-talet (2009) är en genomlysning av Göteborgs konstscen under en händelserik period som spänner över avantgardism, politisk radikalism, feminism och dystopier.
Skiascope 1 - Hängda och utställda
Skiascope 1. Hängda och utställda – om hängningarnas och utställningarnas historia på Göteborgs konstmuseum (2009) diskuterar olika hängnings- och utställningspraktiker i museets historia.
Årstryck Göteborgs konstmuseum
I Göteborgs konstmuseums årstryck redogörs för museets verksamhet i text och bild.