Artboard 1
Bilder av satirtecknaren Ragnvald Blix – Göteborgs konstmuseum

Just nu visas en serie bilder av satirtecknaren Ragnvald Blix (1882–1958) i montern för konst på papper på våning 5. I Göteborgs konstmuseums samling finns ett 70-tal teckningar av den norske satirtecknaren, av dessa visas nu sex verk. Blix var framför allt känd för sina antinazistiska bilder, varav många publicerades i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning under 1930- och 1940-talen.

Som 20-åring flyttade Blix till Paris där han började teckna för franska tidningar. På en utställning 1905 gjorde hans karikatyrer av kända konstverk stor succé. Blix var en av de första konstnärerna att karikera Mona Lisa, fjorton år före Marcel Duchamps kända version. Teckningen köptes senare av den amerikanska författaren Mark Twain. Uppståndelsen ledde till att teckningarna publicerades i tidningar över hela Europa, bland annat i Simplicissimus som var en ledande satirtidskrift i Europa.

Två år senare flyttade Ragnvald Blix med sin sambo Anna Sjöberg till München för att arbeta på Simplicissimus tillsammans med delar av Tysklands kulturelit. Konstnären Käthe Kollwitz var en av tecknarna. Blix gjorde sig känd som en av de vassaste pennorna. Tidskriften blev förbjuden i Ryssland efter att ha publicerat en av Blix teckningar.

Efter första världskriget återvände Blix till Norge för att senare flytta till Danmark. Han publicerade teckningar i tre tidningar i Skandinavien: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Dagbladet i Norge och Berlingske Tidende i Danmark. Han författade även sina egna bildtexter.

Tysklands ockupation av Norge och Danmark med start våren 1940 kom att bli farlig för Blix och hans andra fru Ida Witzke då han under lång tid hade varit en nagel i ögat på nazisterna. Christian Günther, tillika Sveriges utrikesminister och nära vän till Blix, rådde honom att fly landet. I början av maj 1940 tog sig paret till Sverige. Blix fortsatte att publicera teckningar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning under pseudonymen Stig Höök. Anledningen var att han som flykting var förbjuden att verka politiskt i Sverige.

Under återstoden av Andra världskriget tecknade Blix i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning i nära samarbete med tidningens chefredaktör Torgny Segerstedt. Tillsammans förde de en kamp mot nazismen, men de riktade även pennorna mot fascism och kommunism med mera. Tidningen var under ständigt hot att bli beslagtagen då dess innehåll balanserade på gränsen till vad som staten ansåg vara lämpligt för tiden. Bland annat kom påtryckningar från tidigare nämnda Christian Günther. På grund av detta kom Blix att trubba av udden av vissa bildtexter. Han fick inte heller lov att publicera illustrationer av Adolf Hitler förrän i slutet av kriget.

Genom sina teckningar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning blev Ragnvald Blix en viktig opinionsbildare i Sverige under kriget. Hans teckningar spreds även illegalt till motståndsrörelserna i Danmark och Norge, där de också fick stor betydelse.

I Blix teckningar gestaltas både kända personer och folk i allmänhet. Teckningarna i presentationen på våning fem fokuserar på tiden precis före och under Andra världskriget. Där kan man bland annat se Vichyregimens statschef Philippe Pétain trampa Frankrike på tårna. I ett annat verk illustreras Sverige av två personer vid en stuga på en ö. Samtidigt som himlen förmörkas av krig och rök, oroas personerna i bilden av tillgången av kaffe. Blix kritik av den bristande solidaritet i Sverige är tydlig.

Bild: Ragnvald Blix, I ockuperade länder, 1941, Göteborgs konstmuseum.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng